Skrifts 1966-1979

Avsikten är att ge Dig som är intresserad och som inte har tillgång till alla medlemsböcker/kasettband/CD en möjlighet att se vilka utgåvor som Du skulle vilja få tag i.

Det kan löna sig att söka efter årboksutgåvor på bibliotek eller via internet: www.antikvariat.net

Följande tio böcker finns beskrivna i det följande:

1966 Sub Luna och andra Karlfeldtessäer

1967 Ingen utgivning

1968 Ingen utgivning

1969 Ingen utgivning

1970 Sångs i Sjugare - En bok om Karlfeldts trädgård

1971 Karlfeldt - synpunkter och värderingar

1972 Karlfeldtdikter, tolkade och belysta

1973 Ingen utgivning

1974 Erik Axel Karlfeldts bibliografi

1975 Karlfeldts Sjugare

1976 Vårgiga och Hösthorn - förklaringar och kommentarer till Karlfeldts

dikter

1977 EN LÖSKERKARL - En Karlfeldtbok

1978 Dikter till och om Karlfeldt

1979 I susande hymner går Flora

1966

Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 1

Sub Luna och andra Karlfeldtessäer

av Karl-Ivar Hildeman

Så här introducerades boken:

Den viktigaste uppgiften för samfundet är utgivandet av en skriftserie, där arbeten av Erik Axel Karlfeldt, om skalden och hans verk skall publiceras.

Den första volymen i skriftserien presenterades med föreliggande arbete, ”Sub luna och andra Karlfeldt-essäer”, av Karl-Ivar Hildeman. Han har bl.a. varit professor vid Washington-universitetet i Seattle. Under en följd av år ägnade sig Karl-Ivar åt fördjupat studium av Karlfeldt och hans diktning, och denna essäsamling är den första större publikation han utgav som resultat av sina forskningar.

Karl-Ivar Hildeman var också under åren 1984-1991 en högt skattad ordförande i Karlfeldtsamfundet.

Redaktionskommitté

Förste bibliotekarie Nils Afzelius

Förste bibliotekarie Sten G. Lindberg

Professor Gunnar Tideström

Innehållsförteckning:

Sida

7 SOM EN ÖRT UR SIN GRONINGSGRUND

9 Revanschlusta

14 Avskedssång

20 Minnena och drömmarna

25 Fridolins ursprung

27 SLOTTET I SAKNADENS DALAR

29 Manuskripten

33 Frödings ändringar

37 Levertins roll

46 SUB LUNA. EN DIKT OCH ETT TEMA

46 I. Dikten

47 Vägen till Sub luna

54 Kring den poetiska tekniken

57 Mörk är min brud

60 Det mörka ölet

62 Den mörka sången

66 Rubrikens tolkning. Månsymboliken hos Karlfeldt

70 Det sublunara

74 II. Fruktan för åldrandet

75 Den flyende ungdomen. Den åldrande ynglingen

77 Fridolin och den sena lyckan

79 Fridolin och den krympande fristen

82 Från medelåldern mot ålderdomen

86 Hållningen i Hösthorn

87 III. Döden och förgängelsetemat

88 Första minnet

91 Ungdomsattityden mot dödstanken

94 Jorum

97 Dödstryck och dödslängtan

104 Den religiösa komponenten

107 Religionens roll för dödstanken i Hösthorn

112 Uppbrottshållningen

113 IV. Temat, tekniken och den litterära bakgrunden

113 Fondtekniken och förgängelsetemat

117 Fondtekniken och höstmotivet

123 Förgängelsetemats roll för Karlfeldts lyrik

124 Dekadensdraget

127 Nietzsche

130 Svensk 90-talskonvention

133 Förgängelsetemat hos Karlfeldts närmaste kolleger

135 V. Läggning, lynne och släktarv

136 Beckmanbrevet och Lommen

139 "Miljöskadan" från ungdomen

140 Omgivningens Karlfeldtsporträtt

141 Kampen mot disharmonin

150 Summa

152 Vallfärd

154 Dikten

156 Kritiken av dogmerna

159 Tidnings- och riksdagspolemiken

162 Karlfeldt och katekesfrågan

164 Sexualtematiken

168 Helge bror Staffan

169 Karlfeldt och psykologin

172 Balladtekniken

173 Historiskt stoff

175 Litterära influenser

178 Karlfeldt och "munkreligionen"

183 Andra litterära paralleller

187 DIKT-OCH PERSONREGISTER

1967

Ingen utgivning

1968

Ingen utgivning

1969

Ingen utgivning

1970

Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 2

Sångs i Sjugare

En bok om Karlfeldts trädgård

av Ingegerd Fries

Så här introducerades boken:

Redan första kvällen Karlfeldt flyttade in på Sånggården i Sjugare by, den 22 maj 1922, satte han skotten av två lagerpopplar på gårdsplanen, och fram till sin död i april 1931 ägnade han sig sedan oförtröttligt åt att skapa en trädgård av den mark han förvärvat. Därom berättar han själv i dikten Plantering:

Träd jag sätter till skugga och frukt,

buskar och ris till blomning och lukt,

gamla örter till läkedom

här där vreten stod tom

När ”En bok om Karlfeldts trädgård” gavs ut av Ingegerd Fries, hade nära fyrtio år förflutit sedan Karlfeldt gick bort, och det var inte bara popplarna som skjutit i höjden - trädgården på Sångs har vuxit och utvecklats, artbeståndet underhållits och traditionerna vårdats, så att träd- och blomsterprakten nu till alla delar bör motsvara skaldens egen framtidsdröm om den en gång så kala ängsbacken på sydvästsluttningen mot Opplimens sjö.

Karlfeldt och Emma Zorn på sydvästsluttningen mot Opplimens sjö 1922

Äran av denna utveckling tillkommer främst fru Gerda Karlfeldt och hennes familj, och Ingegerd Fries berättar i denna bok i ord och bilder om resultatet av deras hängivna odlarmöda. Det är en insiktsfull och engagerande kartläggning med linnéansk tradition - med nära anslutning till Karlfeldts poesi och med hans ande starkt förnimbar bland örter och träd.

Innehållsförteckning:

Sida

7 Inledning

Växtförteckning:

17 Gården mot terassen

26 Svalängen

32 Gången mot örnarna

37 Oxelängen, Tusendalersängen

42 Rosenlandet

44 Vildbacken

50 Medicinallisten

61 Lekängen

64 Stentäppan

82 Lustgården

102 Gården mot tvättstugan och stranden

105 Rosor

111 De viktigaste familjenamnen på svenska

112 Citerad litteratur

112 Förkortningar. Ordförklaringar

113 Växtregister

Efterskrift

Karta och plan över trädgården på bakpärmens insida

1971

Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 3

Karlfeldt - synpunkter och värderingar

av Majt Bank

Så här introducerades boken:

Karlfeldts diktning har ända sedan debuten 1895 varit föremål för olika värderingar, även under vissa tider starka omvärderingar. Föreliggande samling studier och minnesartiklar sammanställd av Majt Bank ger uttryck för svängningarna i Karlfeldtuppfattningen från slutet av 1800-talet fram till de senaste åren (boken utgavs 1971). Det livliga engagemang som talar i artiklarna visar att Karlfeldts diktning alltjämt är levande.

Redaktionskommitté

Fil. dr Nils Afzelius

Författaren Lars Gustafsson

Professor Karl-Ivar Hildeman

Professor Gunnar Tideström

Innehållsförteckning:

Sida

7 Förord

8 Inledning

11 Bo Bergman - Erik Axel Karlfeldt

25 Fredrik Vetterlund - Erik Axel Karlfeldt

35 Karl Hedlund - Vår tid i Karlfeldts diktning

50 Erik Lindorm - Den store dalmålare

58 Viktor Svanberg - Ur Idyllernas tid

64 Karlfeldtsfaran

68 Anders Österling - Minnesruna 1931

74 Gunnar Mascoll Silfverstolpe - Minnesruna 1931

75 Karin Boye

77 Sven Stolpe - Det svenska geniet

82 Gunnar Mascoll Silfverstolpe - Karlfeldts ungdomsdikter

87 Olof Lagerkrantz - Demonerna

102 Ingvar Högman - Det fromma arvet

115 Olof Lagerkrantz - Stridsskrift om Karlfeldt

117 Roland Fridholm - Karlfeldt och Nietzsche

134 John Landquist - Var den unge Karlfeldt nazist?

141 Gudmar Hasselberg - Karlfeldt och tiotalets ungdom

150 Lars Forsell - Anteckningar om Karlfeldt

158 Åke Janzon - Karlfeldt och eftervärlden

164 Göran O. Eriksson - Karlfeldt

166 Artur Lundkvist - Karlfeldt

177 Karl-Ivar Hildeman - Erik Axel Karlfeldt

191 Noter

193 Kommentarer

195 Biografiskt och bibliografiskt

1972

Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 4

Karlfeldtdikter, tolkade och belysta

Så här introducerades boken:

Det har alltid funnits ett levande intresse för Karlfeldts poesi - från både mänsklig och konstnärlig synpunkt - och frågan är om inte detta intresse ökat under senare år.

Ett gemensamt drag i denna volym är att alla bidragsgivarna utgår från en bestämd Karlfeldtdikt. Någon ger sin syn på en dikt med egna minnen som grundval, en annan belyser hur skalden förhållit sig till sina förlagor och inspirationskällor. En tredje söker förklara innebörden av ett ofta återkommande motiv, en fjärde redovisar intrycken av en dikt som alltid fascinerat honom. Här finns både snabba tidningsartiklar och utdrag ur högtidstal, både omsorgsfulla utredningar och mycket personliga tolkningar. Somliga bidrag är tryckta tidigare, ibland i publikationer som blivit svåråtkomliga.

Andra är nyskrivna, just för den här volymen.

Redaktionskommitté

Gunnar Tideström

Arne Bergstrand

Karl-Ivar Hildeman

Bo Setterlind

Innehållsförteckning:

Sida

7 Förord

9 Sång efter skördeanden - Manne Stenbeck

15 Lustgården - Peter Hallberg

31 Tuna ting - Alf Åkesson

44 Vid hundraårsminnet av Karlfeldts födelse - H S Nyberg

56 Nattyxne - Carl-Erik af Geijerstam

65 Hjärtstilla - Staffan Björck

70 Augustihymn - Jöran Mjöberg

79 Fattigmansverser - Bernt Lindberg

93 Till en sekreterare - Anders Y Pers

99 Oxen i Sjöga - Karl-Ivar Hildeman

117 Vårskuggor

140 Stadens sångmö - Carl Fehrman

152 Kyrkosångarne - Prins Wilhelm

167 Kornknarr, sänghalm - Gunnar Tideström

175 Första minnet - Bo Setterlind

180 Första minnet - Karl-Ivar Hildeman

189 Höstens glädje - Reidar Ekner

205 Ungdom - Staffan Björck

218 Vinterorgel - Carl Fehrman

228 Bibliografiskt tillägg - Arne Bergstrand

235 Kommentarer

1973

Ingen utgivning

1974

Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 5

Erik Axel Karlfeldts bibliografi

av Nils Afzelius och Arne Bergstrand

Så här introducerades boken:

Första namnet i en bibliografi, ägnad Erik Axel Karlfeldt, bör visserligen vara skaldens eget.

Av särskilt skäl må emellertid de närmast följande raderna här tilldelas hans främste bibliograf.

Icke så, att denna sida skulle komma att rymma karakteriserande minnesord över Nils Afzelius.

Sådana ha redan formats av framstående företrädare för svensk litteraturvetenskap och svenskt biblioteksväsen. Bara en synpunkt behöver framföras. Afzelius hörde till de - kanske - lätträknade, som aldrig tvingat medmänniskor att tänka i ibsenska banor: ”Venner er en kostbar luksus.” Hans vänner minnas honom med tacksamhet och glädje, och det framstår för dem som en hederssak, att mesta möjliga av hans postuma alstring måtte kunna färdigställas och bringas till trycket.

Nils Afzelius hade nämligen vid sin bortgång den 20 december 1970 icke hunnit lägga sista handen vid skilda bibliografiska och litteraturhistoriska verk, som sysselsatt honom under hans idoga emeritår. Bland dem var bibliografien över Karlfeldt. Denna förelåg i spaltkorrektur, som jag på författarens önskan hade granskat. De då noterade förslagen till ändringar och tillägg fick jag dock aldrig tillfälle att i vanlig ordning diskutera med min gamle vän och kollega; det förmenades oss av en vilja starkare än vår. I stället åtog jag mig, på begäran av fru Gretl Afzelius, i januari 1971 att fullborda arbetet. Min åstundan var då att, innan korrekturet lämnades åter till tryckeriet, få reducera antalet oavslöjade anonymer och pseudonymer och dessutom täppa till en del luckor, främst ifråga om översättningar.

Så blev det emellertid som det blev: tämligen genomgripande komplettering i stället för avslutande översyn. Trots att arbetsförhållandena varit rätt ogynnsamma och att jag engast haft nätter, veckoslut och semestrar till förfogande, har stoffet, inom varje avdelning, oavlåtligen vuxit ( därhän att antalet hänvisningar torde närma sig 5 000). Konstaterandet innebär inte den ringaste erinran mot Nils Afzelius. Hans rangplats bland svenska bibliografer är oomtvistlig, och han visste bättre än mången, att kompletta bibliografier över någorlunda kvalificerade ämnen icke äro av denna världen. Fyra bibliografiska ögon finna mer än två, två bibliografiska timmar ge mer än en. Han skulle inte heller ha invänt något mot vitsordet, att föreliggande arbete, trots sitt sedan 1970 väsentligt utökade skick, endast utgör ett bidrag till Karlfeldtbibliografien.

Verket kommer att föras vidare, av andra händer, med andra hjälpmedel än våra. Min privata önskan vore, att Karlfeldt-samfundet måtte få tillfälle att efter hand i sina publikationer redovisa kompletteringar och justeringar, om dessa så skulle inledas med några vetenskapsidkares klassiska formulering: ”Egendomligt nog har jag funnit en tidigare version...”

______________

Orden ovan är, som torde framgå, Arne Bergstrands och utgör inledningen i Företalet till boken.

Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 20, som utgavs 1989, har titeln Erik Axel Karlfeldts bibliografi. Del 2

Innehållsförteckning:

(Kommer att kompletteras inom kort.)

Sida

5 FÖRETAL

25 I. KARLFELDTS I TRYCK UTGIVNA SKRIFTER

107 II. SKRIFTER OM KARLFELDT

246 BRISTER OCH KOMPLETTERINGAR

1975

Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 6

Karlfeldts Sjugare

Anders Yngve Pers m.fl.

Så här introducerades boken:

Dörren till Karlfeldts verkstad

stod aldrig vidöppen. Men man kan säga, att den står mer än på glänt i denna bok, sammanställd av KARLFELDT-SAMFUNDET och skildrande livet på Sångs, den gård som under skaldens nio sista år (1922-1931) var familjens helg- och sommarhem i Sjugare by i Leksand. Här var den blomstrande lustgård där flera av Karlfeldts dikter kom till.

Fru Gerda Karlfeldt berättar om sitt sällsamma liv, med sjugareåren som en fast punkt. Den övriga Karlfeldt-familjen talar om samma tid ur ungdomars och barns synvinkel. Alla dikterna med anknytning till Sjugare återfinnes här i sin helhet, de belyses och kommenteras till stor del. Allt vad skalden själv skrev på prosa i olika sammanhang om Sjugare, livet och blommorna där, finns med i boken. Där finns också, efter nu återfunna, strödda anteckningar, historien om Sånggårdens äventyrliga tillkomst. Åtskilliga av bilderna kommer ur karlfeldtska familjealbum från de tidiga sjugareåren.

Skriftkommitté

prof. Gunnar Tideström

doc. Jöran Mjöberg

skalden Bo Setterlind

prof. Karl-Ivar Hildeman

fil.dr Arne Bergstrand

I red. av denna bok har adjunkt Majt Bank deltagit

Innehållsförteckning:

Sida

5 Samtal med skaldens maka

13 A. Y. Pers: När Sångs byggdes

19 Pappa och vi i Sjugare

25 Karlfeldt: Jag blev stående på tunet till en ödegård

27 Einar Lundell: Karlfeldts första Sjugaresommar

28 "Då är han vred"

30 Karlfeldt: Lukt och doft på Sångs

39 Karlfeldt snäll modell

40 En gammal rocksvarvare (diktens bakgrund)

43 Karl-Ivar Hildeman: Karlfeldts dikt Vandring

44 Karlfeldt: Oration till skalder och kompaner

46 Lars Lunell: Sista besöket i Sångs

48 Data om Karlfeldt

48 Kommentar

INSKRIVNA KARLFELDTDIKTER

7 Gammal ramsa

8 Oktober

9 Syskonen

10 Ur Sjukdom

10 Gratulation

11 Aftonbön

11 Väverskan

12 Jungfru Maria

18 Eriksgata

24 Ljusstöperskan

29 Systrar i lustgården

33 Humlor

35 Den långa sommaren

36 Plantering

37 Den sena lustgården

38 Ett lejon

41 En gammal rocksvarvare

42 Vandring

1976

Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 7

Vårgiga och Hösthorn

förklaringar och kommentarer till Karlfeldts dikter

av Klas Wennberg

Så här introducerades boken:

Att förstå Karlfeldt

är både lätt och svårt. Öppet och direkt vädjar han till våra känslor i ett språk, som är klangfullt och rikt. Ja, så rikt, att man ibland skulle önska en hjälp för att förnimma fullheten i skaldens ofta flertydiga och underfundiga ord och vändningar. Den hjälpen lämnar Klas Wennerberg, fil dr., i denna bok. Författaren går igenom hela Karlfeldts diktning rad för rad och ger lätt begripliga förklaringar och kommentarer till varje ovant ord och uttryck. Karlfeldtforskningens senaste rön finns här i lättsmält form.

Var och en som hyser intresse för en viss dikt vill också gärna känna andras uppfattning om den, vill veta mera om dess tillkomst, dess bakgrund, symbolik, förebilder m.m. För varje dikt finns här utdrag ur karlfeldtlitteraturen om allt detta.

En bok lika mycket för diktälskande vanligt folk och skolor som för specialisten. En bok som gör Karlfeldts diktning dubbelt rik.

Så presenterades Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 7, Vårgiga och Hösthorn, sammanställd av Klas Wennerberg.

Skriftkommitté

prof. Gunnar Tideström

doc. Jöran Mjöberg

skalden Bo Setterlind

prof. Karl-Ivar Hildeman

fil.dr Arne Bergstrand

Innehållsförteckning:

Sida

5 Förord

7 Litteratur

11 Vildmarks- och kärleksvisor

38 Fridolins visor

58 Cecilia Böljasvisbok

62 Från Folkarestigar

66 Liv och död

71 Fridolins lustgård

98 Dalmålningar utlagda på rim

121 Flora och Pomona

175 Flora och Bellona

245 Hösthorn

305 Efterskörd ur Tankar och tal (1932) och Karlfeldts ungdomsdiktning (1934)

316 Register

1977

Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 8

EN LÖSKERKARL

En Karlfeldtbok

av Karl-Ivar Hildeman

Så här introducerades boken:

Karl-Ivar Hildeman, litteraturproffessor och Karlfeldtkännare, bygger sin bok på ett stort och hittills obegagnat material, hopsamlat under årtionden, bl.a. intervjuer med diktarens umgänge från 1890-talet och det nya seklets början. Boken följer dikten genom de ungdomsår då Karlfeldt mognade till skald och ställer dikterna mot en biografisk bakgrund. - något som Karlfeldts lyrik tidigare saknat. Den tar upp vad Hildeman kallar den röda tråden i Karlfeldts diktning, kärlekslyriken, och belyser dess tillkomst och dess fond av förhoppningar, drömmerier, besvikelser och dystra erfarenheter.

Innehållsförteckning: Sida

9 Djursholm

49 Cecilia Böljas visbok

73 By och Kratten

100 Molkom i dikt och verklighet

159 Lustgården

190 Noter

201 Karlfeldtsdikter

204 Personregister

1978

Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 9

Dikter till och om Karlfeldt

Så här introducerades boken:

”HÄR DANSAR ÄN, O, FRIDOLIN, med håret smort i brilliantine din broder Rönnerdal.”

Så slutar Evert Taubes Vals i Provence, som är en hyllning till skalden Karlfeldts minne. Dikten återfinnes i denna bok, där Karlfeldt-samfundets skriftseriekommitté samlat ett trettiotal av de många alster i bunden form som skrivits till och om Karlfeldt alltsedan sekelskiftet (1800/1900) och upp till vår egen tid. Där finns hyllning, skämtan, både beundrande och bitsk. Bland författarna är Bo Bergman, Gunnar Mascoll Silfverstolpe, Erik Lindorm, Bertil Malmberg - och även dagsverkspoeter, med eller utan teckningar.

Boken inleds med en sakrik och lättsam orientering av professor Gunnar Tideström, som låter dikterna illustrera Karlfeldt-bildens skiftning hos läsare och kritik under årens lopp.

Skriftkommitté

ARNE BERGSTRAND

PETER HALLBERG

KARL-IVAR HILDEMAN

JÖRAN MJÖBERG

BO SETTERLIND

GUNNAR TIDESTRÖM

Innehållsförteckning:

Sida

7 Inledning

25 E.N. Söderberg: Till spelmannen Fridolin. Fägnerim, när han fyllde år

27 Anonym: Ur Fridolins poesi. Intet är som väntans tider

29 Anonym: Fridolins lustgård (Fritt efter Karlfeldt

30 Karl Hedlund: Till Erik Axel Karlfeldt på femtioårsdagen. En hembygdshälsning

33 Sten Selander(Dalecarlus): Gode herrar och svenske män. XII

35 Georg Paulsson(Den Blyge): Fridolin

36 Erik Lindorm(Johansson med hjärnan): E. A. Karlfeldt. ett hyllningsförsök i hans egen tonart

38 Nils Ludvig Olsson(Nils Ludvig): till Fridolin på 60-årsdagen

40 Ingeborg Björklund: Till Fridolin. Från "Nattens pudrade blära"

42 Bo Bergman: Den utvalde

45 Harry Blomberg: Klagosång över en skald

47 Aron Borelius: Vid Karlfeldts grav från Västmanland-Dala gille i Skåne

49 Ludvig Holstein: Till Erik Axel Karlfeldt ved hans död

50 Johannes Joergensen: Karlfeldt

51 Hans Key-Åberg: Erik Axel Karlfeldt

53 Erik Lindorm: Svenskt tack. Till Erik Axel Karlfeldt

54 Fredrik Nycander: Jag sitter och läser

56 Hilda Olsson(Kerstin Hed): Till en död diktare

58 Bertil Malmberg: Karlfeldt

60 Olof Thunman: Vid Erik Axel Karlfeldts död

III

65 Giovanni Lindeberg: På Karlbo hed (Till Karlfeldts skugga)

67 Gunnar Mascoll Silfverstolpe: Karlfeldt hos ungdomen

70 August Berglund: I Fridolins lustgård

73 Alf Henriksson: Liksom liljor vi buga oss

75 Evert Taube Vals i Provence

77 Per Anders Lanstad(Lasse Lans): Det bör Bengt besinna

79 Alf Henriksson(H): Vår ungdoms idoler

81 Harald Sandahl(Per Tusch): Dalmålning på frimärke

83 Göran Ekblom (Brisco): De kommer ej till änglarna vid Sjugare by

84 Maiken Ekman-Atterlöf: Sjugare by

87 Einar Malm: Lyrisk midvinterkväll

88 Diktförfattare

1979

Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 10

I susande hymner går Flora

av Torsten Thunman

Så här introducerades boken:

”Mycket i Karlfeldts

lyrik blir förborgat

om man ej förstår de växtmotiv, som däri finnas inflätade”, skrev Torsten Fogelqvist 1940 i sin stora biografi över skalden. Fogelqvist kunde åberopa Uppsalabiologen Thorsten Thunman, som redan då i en uppsats gjort en första axplockning i Karlfeldts flora för att påvisa den rika symbolik, som är förknippad med den stora mängd växter, som förekommer i Karlfeldts diktning.

Ingen svensk diktare har vare sig förr eller senare varit så nära förtrogen med blomstervärlden som Karlfeldt, menade Fogelqvist. Thorsten Thunman ger de konkreta beläggen: hans förteckning i boken upptar omkring 280 namn, och dessa namn ”är inga lösa prydnader, inga snittblommor, utan spirar i diktens grogrund. Det krävs ofta ett botaniskt kunnande, för att man skall förstå dem. Något väsentligt kan bli förborgat för den läsare, som inte har tillräcklig insikt i det som rör växterna och deras liv”.

Trogen sin kärlek till Karlfeldts verk och ständigt fördjupande sitt vetande har Thorsten Thunman i denna bok lagt fram en rad resultat av sina forskningar.

Thorsten Thunmans bok ingår i Karlfeldt-samfundets skriftserie och är granskad av samfundets skriftkommitté. Bokens trevnad förhöjes ytterligare av utsökta färgbilder av några av de mest karakteristiska blomstren i Karlfeldts flora; fotograf: apotekare Stig Ekström.

Innehållsförteckning:

Sida

5 Förord

7 Inledning

11 1 Karlfeldt och Linne´. Blommornas kärlek

28 2 Stormhatt och tiggarranunkel. Svårtolkade växtmotiv

37 3 Saffransbjörkar och rönnar i Pungmakarbo. Trädmotiven

45 4 Oxelfiol och furorkester. Trädens stämmor

51 5 Purpurnäva och solvända. Växtmotiv i landskapsskildringarna

57 6 Dofternas patron. Blomdofterna

62 7 Gubbaskägg och hjärtstilla. Krydd- och läkeväxter

69 8 Som en snödroppe upprunnen. Liknelser mellan människor och växter