
Avsikten är att ge Dig som är intresserad och som inte har tillgång till alla medlemsböcker/kasettband/CD en möjlighet att se vilka utgåvor som Du skulle vilja få tag i.
Det kan löna sig att söka efter årboksutgåvor på bibliotek eller via internet: www.antikvariat.net
Följande tio böcker finns beskrivna i det följande:
1966 Sub Luna och andra Karlfeldtessäer
1967 Ingen utgivning
1968 Ingen utgivning
1969 Ingen utgivning
1970 Sångs i Sjugare - En bok om Karlfeldts trädgård
1971 Karlfeldt - synpunkter och värderingar
1972 Karlfeldtdikter, tolkade och belysta
1973 Ingen utgivning
1974 Erik Axel Karlfeldts bibliografi
1975 Karlfeldts Sjugare
1976 Vårgiga och Hösthorn - förklaringar och kommentarer till Karlfeldts
dikter
1977 EN LÖSKERKARL - En Karlfeldtbok
1978 Dikter till och om Karlfeldt
1979 I susande hymner går Flora
1966
Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 1
Sub Luna och andra Karlfeldtessäer
av Karl-Ivar Hildeman

Så här introducerades boken:
Den viktigaste uppgiften för samfundet är utgivandet av en skriftserie, där arbeten av Erik Axel Karlfeldt, om skalden och hans verk skall publiceras.
Den första volymen i skriftserien presenterades med föreliggande arbete, ”Sub luna och andra Karlfeldt-essäer”, av Karl-Ivar Hildeman. Han har bl.a. varit professor vid Washington-universitetet i Seattle. Under en följd av år ägnade sig Karl-Ivar åt fördjupat studium av Karlfeldt och hans diktning, och denna essäsamling är den första större publikation han utgav som resultat av sina forskningar.
Karl-Ivar Hildeman var också under åren 1984-1991 en högt skattad ordförande i Karlfeldtsamfundet.
Redaktionskommitté
Förste bibliotekarie Nils Afzelius
Förste bibliotekarie Sten G. Lindberg
Professor Gunnar Tideström
Innehållsförteckning:
Sida
7 SOM EN ÖRT UR SIN GRONINGSGRUND
9 Revanschlusta
14 Avskedssång
20 Minnena och drömmarna
25 Fridolins ursprung
27 SLOTTET I SAKNADENS DALAR
29 Manuskripten
33 Frödings ändringar
37 Levertins roll
46 SUB LUNA. EN DIKT OCH ETT TEMA
46 I. Dikten
47 Vägen till Sub luna
54 Kring den poetiska tekniken
57 Mörk är min brud
60 Det mörka ölet
62 Den mörka sången
66 Rubrikens tolkning. Månsymboliken hos Karlfeldt
70 Det sublunara
74 II. Fruktan för åldrandet
75 Den flyende ungdomen. Den åldrande ynglingen
77 Fridolin och den sena lyckan
79 Fridolin och den krympande fristen
82 Från medelåldern mot ålderdomen
86 Hållningen i Hösthorn
87 III. Döden och förgängelsetemat
88 Första minnet
91 Ungdomsattityden mot dödstanken
94 Jorum
97 Dödstryck och dödslängtan
104 Den religiösa komponenten
107 Religionens roll för dödstanken i Hösthorn
112 Uppbrottshållningen
113 IV. Temat, tekniken och den litterära bakgrunden
113 Fondtekniken och förgängelsetemat
117 Fondtekniken och höstmotivet
123 Förgängelsetemats roll för Karlfeldts lyrik
124 Dekadensdraget
127 Nietzsche
130 Svensk 90-talskonvention
133 Förgängelsetemat hos Karlfeldts närmaste kolleger
135 V. Läggning, lynne och släktarv
136 Beckmanbrevet och Lommen
139 "Miljöskadan" från ungdomen
140 Omgivningens Karlfeldtsporträtt
141 Kampen mot disharmonin
150 Summa
152 Vallfärd
154 Dikten
156 Kritiken av dogmerna
159 Tidnings- och riksdagspolemiken
162 Karlfeldt och katekesfrågan
164 Sexualtematiken
168 Helge bror Staffan
169 Karlfeldt och psykologin
172 Balladtekniken
173 Historiskt stoff
175 Litterära influenser
178 Karlfeldt och "munkreligionen"
183 Andra litterära paralleller
187 DIKT-OCH PERSONREGISTER
1967
Ingen utgivning
1968
Ingen utgivning
1969
Ingen utgivning
1970
Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 2
Sångs i Sjugare
En bok om Karlfeldts trädgård
av Ingegerd Fries

Så här introducerades boken:
Redan första kvällen Karlfeldt flyttade in på Sånggården i Sjugare by, den 22 maj 1922, satte han skotten av två lagerpopplar på gårdsplanen, och fram till sin död i april 1931 ägnade han sig sedan oförtröttligt åt att skapa en trädgård av den mark han förvärvat. Därom berättar han själv i dikten Plantering:
Träd jag sätter till skugga och frukt,
buskar och ris till blomning och lukt,
gamla örter till läkedom
här där vreten stod tom
När ”En bok om Karlfeldts trädgård” gavs ut av Ingegerd Fries, hade nära fyrtio år förflutit sedan Karlfeldt gick bort, och det var inte bara popplarna som skjutit i höjden - trädgården på Sångs har vuxit och utvecklats, artbeståndet underhållits och traditionerna vårdats, så att träd- och blomsterprakten nu till alla delar bör motsvara skaldens egen framtidsdröm om den en gång så kala ängsbacken på sydvästsluttningen mot Opplimens sjö.

Karlfeldt och Emma Zorn på sydvästsluttningen mot Opplimens sjö 1922
Äran av denna utveckling tillkommer främst fru Gerda Karlfeldt och hennes familj, och Ingegerd Fries berättar i denna bok i ord och bilder om resultatet av deras hängivna odlarmöda. Det är en insiktsfull och engagerande kartläggning med linnéansk tradition - med nära anslutning till Karlfeldts poesi och med hans ande starkt förnimbar bland örter och träd.
Innehållsförteckning:
Sida
7 Inledning
Växtförteckning:
17 Gården mot terassen
26 Svalängen
32 Gången mot örnarna
37 Oxelängen, Tusendalersängen
42 Rosenlandet
44 Vildbacken
50 Medicinallisten
61 Lekängen
64 Stentäppan
82 Lustgården
102 Gården mot tvättstugan och stranden
105 Rosor
111 De viktigaste familjenamnen på svenska
112 Citerad litteratur
112 Förkortningar. Ordförklaringar
113 Växtregister
Efterskrift
Karta och plan över trädgården på bakpärmens insida
1971
Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 3
Karlfeldt - synpunkter och värderingar
av Majt Bank

Så här introducerades boken:
Karlfeldts diktning har ända sedan debuten 1895 varit föremål för olika värderingar, även under vissa tider starka omvärderingar. Föreliggande samling studier och minnesartiklar sammanställd av Majt Bank ger uttryck för svängningarna i Karlfeldtuppfattningen från slutet av 1800-talet fram till de senaste åren (boken utgavs 1971). Det livliga engagemang som talar i artiklarna visar att Karlfeldts diktning alltjämt är levande.
Redaktionskommitté
Fil. dr Nils Afzelius
Författaren Lars Gustafsson
Professor Karl-Ivar Hildeman
Professor Gunnar Tideström
Innehållsförteckning:
Sida
7 Förord
8 Inledning
11 Bo Bergman - Erik Axel Karlfeldt
25 Fredrik Vetterlund - Erik Axel Karlfeldt
35 Karl Hedlund - Vår tid i Karlfeldts diktning
50 Erik Lindorm - Den store dalmålare
58 Viktor Svanberg - Ur Idyllernas tid
64 Karlfeldtsfaran
68 Anders Österling - Minnesruna 1931
74 Gunnar Mascoll Silfverstolpe - Minnesruna 1931
75 Karin Boye
77 Sven Stolpe - Det svenska geniet
82 Gunnar Mascoll Silfverstolpe - Karlfeldts ungdomsdikter
87 Olof Lagerkrantz - Demonerna
102 Ingvar Högman - Det fromma arvet
115 Olof Lagerkrantz - Stridsskrift om Karlfeldt
117 Roland Fridholm - Karlfeldt och Nietzsche
134 John Landquist - Var den unge Karlfeldt nazist?
141 Gudmar Hasselberg - Karlfeldt och tiotalets ungdom
150 Lars Forsell - Anteckningar om Karlfeldt
158 Åke Janzon - Karlfeldt och eftervärlden
164 Göran O. Eriksson - Karlfeldt
166 Artur Lundkvist - Karlfeldt
177 Karl-Ivar Hildeman - Erik Axel Karlfeldt
191 Noter
193 Kommentarer
195 Biografiskt och bibliografiskt
1972
Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 4
Karlfeldtdikter, tolkade och belysta

Så här introducerades boken:
Det har alltid funnits ett levande intresse för Karlfeldts poesi - från både mänsklig och konstnärlig synpunkt - och frågan är om inte detta intresse ökat under senare år.
Ett gemensamt drag i denna volym är att alla bidragsgivarna utgår från en bestämd Karlfeldtdikt. Någon ger sin syn på en dikt med egna minnen som grundval, en annan belyser hur skalden förhållit sig till sina förlagor och inspirationskällor. En tredje söker förklara innebörden av ett ofta återkommande motiv, en fjärde redovisar intrycken av en dikt som alltid fascinerat honom. Här finns både snabba tidningsartiklar och utdrag ur högtidstal, både omsorgsfulla utredningar och mycket personliga tolkningar. Somliga bidrag är tryckta tidigare, ibland i publikationer som blivit svåråtkomliga.
Andra är nyskrivna, just för den här volymen.
Redaktionskommitté
Gunnar Tideström
Arne Bergstrand
Karl-Ivar Hildeman
Bo Setterlind
Innehållsförteckning:
Sida
7 Förord
9 Sång efter skördeanden - Manne Stenbeck
15 Lustgården - Peter Hallberg
31 Tuna ting - Alf Åkesson
44 Vid hundraårsminnet av Karlfeldts födelse - H S Nyberg
56 Nattyxne - Carl-Erik af Geijerstam
65 Hjärtstilla - Staffan Björck
70 Augustihymn - Jöran Mjöberg
79 Fattigmansverser - Bernt Lindberg
93 Till en sekreterare - Anders Y Pers
99 Oxen i Sjöga - Karl-Ivar Hildeman
117 Vårskuggor
140 Stadens sångmö - Carl Fehrman
152 Kyrkosångarne - Prins Wilhelm
167 Kornknarr, sänghalm - Gunnar Tideström
175 Första minnet - Bo Setterlind
180 Första minnet - Karl-Ivar Hildeman
189 Höstens glädje - Reidar Ekner
205 Ungdom - Staffan Björck
218 Vinterorgel - Carl Fehrman
228 Bibliografiskt tillägg - Arne Bergstrand
235 Kommentarer
1973
Ingen utgivning
1974
Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 5
Erik Axel Karlfeldts bibliografi
av Nils Afzelius och Arne Bergstrand

Så här introducerades boken:
Första namnet i en bibliografi, ägnad Erik Axel Karlfeldt, bör visserligen vara skaldens eget.
Av särskilt skäl må emellertid de närmast följande raderna här tilldelas hans främste bibliograf.
Icke så, att denna sida skulle komma att rymma karakteriserande minnesord över Nils Afzelius.
Sådana ha redan formats av framstående företrädare för svensk litteraturvetenskap och svenskt biblioteksväsen. Bara en synpunkt behöver framföras. Afzelius hörde till de - kanske - lätträknade, som aldrig tvingat medmänniskor att tänka i ibsenska banor: ”Venner er en kostbar luksus.” Hans vänner minnas honom med tacksamhet och glädje, och det framstår för dem som en hederssak, att mesta möjliga av hans postuma alstring måtte kunna färdigställas och bringas till trycket.
Nils Afzelius hade nämligen vid sin bortgång den 20 december 1970 icke hunnit lägga sista handen vid skilda bibliografiska och litteraturhistoriska verk, som sysselsatt honom under hans idoga emeritår. Bland dem var bibliografien över Karlfeldt. Denna förelåg i spaltkorrektur, som jag på författarens önskan hade granskat. De då noterade förslagen till ändringar och tillägg fick jag dock aldrig tillfälle att i vanlig ordning diskutera med min gamle vän och kollega; det förmenades oss av en vilja starkare än vår. I stället åtog jag mig, på begäran av fru Gretl Afzelius, i januari 1971 att fullborda arbetet. Min åstundan var då att, innan korrekturet lämnades åter till tryckeriet, få reducera antalet oavslöjade anonymer och pseudonymer och dessutom täppa till en del luckor, främst ifråga om översättningar.
Så blev det emellertid som det blev: tämligen genomgripande komplettering i stället för avslutande översyn. Trots att arbetsförhållandena varit rätt ogynnsamma och att jag engast haft nätter, veckoslut och semestrar till förfogande, har stoffet, inom varje avdelning, oavlåtligen vuxit ( därhän att antalet hänvisningar torde närma sig 5 000). Konstaterandet innebär inte den ringaste erinran mot Nils Afzelius. Hans rangplats bland svenska bibliografer är oomtvistlig, och han visste bättre än mången, att kompletta bibliografier över någorlunda kvalificerade ämnen icke äro av denna världen. Fyra bibliografiska ögon finna mer än två, två bibliografiska timmar ge mer än en. Han skulle inte heller ha invänt något mot vitsordet, att föreliggande arbete, trots sitt sedan 1970 väsentligt utökade skick, endast utgör ett bidrag till Karlfeldtbibliografien.
Verket kommer att föras vidare, av andra händer, med andra hjälpmedel än våra. Min privata önskan vore, att Karlfeldt-samfundet måtte få tillfälle att efter hand i sina publikationer redovisa kompletteringar och justeringar, om dessa så skulle inledas med några vetenskapsidkares klassiska formulering: ”Egendomligt nog har jag funnit en tidigare version...”
______________
Orden ovan är, som torde framgå, Arne Bergstrands och utgör inledningen i Företalet till boken.
Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 20, som utgavs 1989, har titeln Erik Axel Karlfeldts bibliografi. Del 2
Innehållsförteckning:
(Kommer att kompletteras inom kort.)
Sida
5 FÖRETAL
25 I. KARLFELDTS I TRYCK UTGIVNA SKRIFTER
107 II. SKRIFTER OM KARLFELDT
246 BRISTER OCH KOMPLETTERINGAR
1975
Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 6
Karlfeldts Sjugare
Anders Yngve Pers m.fl.

Så här introducerades boken:
Dörren till Karlfeldts verkstad
stod aldrig vidöppen. Men man kan säga, att den står mer än på glänt i denna bok, sammanställd av KARLFELDT-SAMFUNDET och skildrande livet på Sångs, den gård som under skaldens nio sista år (1922-1931) var familjens helg- och sommarhem i Sjugare by i Leksand. Här var den blomstrande lustgård där flera av Karlfeldts dikter kom till.
Fru Gerda Karlfeldt berättar om sitt sällsamma liv, med sjugareåren som en fast punkt. Den övriga Karlfeldt-familjen talar om samma tid ur ungdomars och barns synvinkel. Alla dikterna med anknytning till Sjugare återfinnes här i sin helhet, de belyses och kommenteras till stor del. Allt vad skalden själv skrev på prosa i olika sammanhang om Sjugare, livet och blommorna där, finns med i boken. Där finns också, efter nu återfunna, strödda anteckningar, historien om Sånggårdens äventyrliga tillkomst. Åtskilliga av bilderna kommer ur karlfeldtska familjealbum från de tidiga sjugareåren.
Skriftkommitté
prof. Gunnar Tideström
doc. Jöran Mjöberg
skalden Bo Setterlind
prof. Karl-Ivar Hildeman
fil.dr Arne Bergstrand
I red. av denna bok har adjunkt Majt Bank deltagit
Innehållsförteckning:
Sida
5 Samtal med skaldens maka
13 A. Y. Pers: När Sångs byggdes
19 Pappa och vi i Sjugare
25 Karlfeldt: Jag blev stående på tunet till en ödegård
27 Einar Lundell: Karlfeldts första Sjugaresommar
28 "Då är han vred"
30 Karlfeldt: Lukt och doft på Sångs
39 Karlfeldt snäll modell
40 En gammal rocksvarvare (diktens bakgrund)
43 Karl-Ivar Hildeman: Karlfeldts dikt Vandring
44 Karlfeldt: Oration till skalder och kompaner
46 Lars Lunell: Sista besöket i Sångs
48 Data om Karlfeldt
48 Kommentar
INSKRIVNA KARLFELDTDIKTER
7 Gammal ramsa
8 Oktober
9 Syskonen
10 Ur Sjukdom
10 Gratulation
11 Aftonbön
11 Väverskan
12 Jungfru Maria
18 Eriksgata
24 Ljusstöperskan
29 Systrar i lustgården
33 Humlor
35 Den långa sommaren
36 Plantering
37 Den sena lustgården
38 Ett lejon
41 En gammal rocksvarvare
42 Vandring
1976
Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 7
Vårgiga och Hösthorn
förklaringar och kommentarer till Karlfeldts dikter
av Klas Wennberg

Så här introducerades boken:
Att förstå Karlfeldt
är både lätt och svårt. Öppet och direkt vädjar han till våra känslor i ett språk, som är klangfullt och rikt. Ja, så rikt, att man ibland skulle önska en hjälp för att förnimma fullheten i skaldens ofta flertydiga och underfundiga ord och vändningar. Den hjälpen lämnar Klas Wennerberg, fil dr., i denna bok. Författaren går igenom hela Karlfeldts diktning rad för rad och ger lätt begripliga förklaringar och kommentarer till varje ovant ord och uttryck. Karlfeldtforskningens senaste rön finns här i lättsmält form.
Var och en som hyser intresse för en viss dikt vill också gärna känna andras uppfattning om den, vill veta mera om dess tillkomst, dess bakgrund, symbolik, förebilder m.m. För varje dikt finns här utdrag ur karlfeldtlitteraturen om allt detta.
En bok lika mycket för diktälskande vanligt folk och skolor som för specialisten. En bok som gör Karlfeldts diktning dubbelt rik.
Så presenterades Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 7, Vårgiga och Hösthorn, sammanställd av Klas Wennerberg.
Skriftkommitté
prof. Gunnar Tideström
doc. Jöran Mjöberg
skalden Bo Setterlind
prof. Karl-Ivar Hildeman
fil.dr Arne Bergstrand
Innehållsförteckning:
Sida
5 Förord
7 Litteratur
11 Vildmarks- och kärleksvisor
38 Fridolins visor
58 Cecilia Böljasvisbok
62 Från Folkarestigar
66 Liv och död
71 Fridolins lustgård
98 Dalmålningar utlagda på rim
121 Flora och Pomona
175 Flora och Bellona
245 Hösthorn
305 Efterskörd ur Tankar och tal (1932) och Karlfeldts ungdomsdiktning (1934)
316 Register
1977
Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 8
EN LÖSKERKARL
En Karlfeldtbok
av Karl-Ivar Hildeman

Så här introducerades boken:
Karl-Ivar Hildeman, litteraturproffessor och Karlfeldtkännare, bygger sin bok på ett stort och hittills obegagnat material, hopsamlat under årtionden, bl.a. intervjuer med diktarens umgänge från 1890-talet och det nya seklets början. Boken följer dikten genom de ungdomsår då Karlfeldt mognade till skald och ställer dikterna mot en biografisk bakgrund. - något som Karlfeldts lyrik tidigare saknat. Den tar upp vad Hildeman kallar den röda tråden i Karlfeldts diktning, kärlekslyriken, och belyser dess tillkomst och dess fond av förhoppningar, drömmerier, besvikelser och dystra erfarenheter.
Innehållsförteckning: Sida
9 Djursholm
49 Cecilia Böljas visbok
73 By och Kratten
100 Molkom i dikt och verklighet
159 Lustgården
190 Noter
201 Karlfeldtsdikter
204 Personregister
1978
Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 9
Dikter till och om Karlfeldt

Så här introducerades boken:
”HÄR DANSAR ÄN, O, FRIDOLIN, med håret smort i brilliantine din broder Rönnerdal.”
Så slutar Evert Taubes Vals i Provence, som är en hyllning till skalden Karlfeldts minne. Dikten återfinnes i denna bok, där Karlfeldt-samfundets skriftseriekommitté samlat ett trettiotal av de många alster i bunden form som skrivits till och om Karlfeldt alltsedan sekelskiftet (1800/1900) och upp till vår egen tid. Där finns hyllning, skämtan, både beundrande och bitsk. Bland författarna är Bo Bergman, Gunnar Mascoll Silfverstolpe, Erik Lindorm, Bertil Malmberg - och även dagsverkspoeter, med eller utan teckningar.
Boken inleds med en sakrik och lättsam orientering av professor Gunnar Tideström, som låter dikterna illustrera Karlfeldt-bildens skiftning hos läsare och kritik under årens lopp.
Skriftkommitté
ARNE BERGSTRAND
PETER HALLBERG
KARL-IVAR HILDEMAN
JÖRAN MJÖBERG
BO SETTERLIND
GUNNAR TIDESTRÖM
Innehållsförteckning:
Sida
7 Inledning
I
25 E.N. Söderberg: Till spelmannen Fridolin. Fägnerim, när han fyllde år
27 Anonym: Ur Fridolins poesi. Intet är som väntans tider
29 Anonym: Fridolins lustgård (Fritt efter Karlfeldt
30 Karl Hedlund: Till Erik Axel Karlfeldt på femtioårsdagen. En hembygdshälsning
33 Sten Selander(Dalecarlus): Gode herrar och svenske män. XII
35 Georg Paulsson(Den Blyge): Fridolin
36 Erik Lindorm(Johansson med hjärnan): E. A. Karlfeldt. ett hyllningsförsök i hans egen tonart
38 Nils Ludvig Olsson(Nils Ludvig): till Fridolin på 60-årsdagen
40 Ingeborg Björklund: Till Fridolin. Från "Nattens pudrade blära"
42 Bo Bergman: Den utvalde
II
45 Harry Blomberg: Klagosång över en skald
47 Aron Borelius: Vid Karlfeldts grav från Västmanland-Dala gille i Skåne
49 Ludvig Holstein: Till Erik Axel Karlfeldt ved hans död
50 Johannes Joergensen: Karlfeldt
51 Hans Key-Åberg: Erik Axel Karlfeldt
53 Erik Lindorm: Svenskt tack. Till Erik Axel Karlfeldt
54 Fredrik Nycander: Jag sitter och läser
56 Hilda Olsson(Kerstin Hed): Till en död diktare
58 Bertil Malmberg: Karlfeldt
60 Olof Thunman: Vid Erik Axel Karlfeldts död
III
65 Giovanni Lindeberg: På Karlbo hed (Till Karlfeldts skugga)
67 Gunnar Mascoll Silfverstolpe: Karlfeldt hos ungdomen
70 August Berglund: I Fridolins lustgård
73 Alf Henriksson: Liksom liljor vi buga oss
75 Evert Taube Vals i Provence
77 Per Anders Lanstad(Lasse Lans): Det bör Bengt besinna
79 Alf Henriksson(H): Vår ungdoms idoler
81 Harald Sandahl(Per Tusch): Dalmålning på frimärke
83 Göran Ekblom (Brisco): De kommer ej till änglarna vid Sjugare by
84 Maiken Ekman-Atterlöf: Sjugare by
87 Einar Malm: Lyrisk midvinterkväll
88 Diktförfattare
1979
Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 10
I susande hymner går Flora
av Torsten Thunman

Så här introducerades boken:
”Mycket i Karlfeldts
lyrik blir förborgat
om man ej förstår de växtmotiv, som däri finnas inflätade”, skrev Torsten Fogelqvist 1940 i sin stora biografi över skalden. Fogelqvist kunde åberopa Uppsalabiologen Thorsten Thunman, som redan då i en uppsats gjort en första axplockning i Karlfeldts flora för att påvisa den rika symbolik, som är förknippad med den stora mängd växter, som förekommer i Karlfeldts diktning.
Ingen svensk diktare har vare sig förr eller senare varit så nära förtrogen med blomstervärlden som Karlfeldt, menade Fogelqvist. Thorsten Thunman ger de konkreta beläggen: hans förteckning i boken upptar omkring 280 namn, och dessa namn ”är inga lösa prydnader, inga snittblommor, utan spirar i diktens grogrund. Det krävs ofta ett botaniskt kunnande, för att man skall förstå dem. Något väsentligt kan bli förborgat för den läsare, som inte har tillräcklig insikt i det som rör växterna och deras liv”.
Trogen sin kärlek till Karlfeldts verk och ständigt fördjupande sitt vetande har Thorsten Thunman i denna bok lagt fram en rad resultat av sina forskningar.
Thorsten Thunmans bok ingår i Karlfeldt-samfundets skriftserie och är granskad av samfundets skriftkommitté. Bokens trevnad förhöjes ytterligare av utsökta färgbilder av några av de mest karakteristiska blomstren i Karlfeldts flora; fotograf: apotekare Stig Ekström.
Innehållsförteckning:
Sida
5 Förord
7 Inledning
11 1 Karlfeldt och Linne´. Blommornas kärlek
28 2 Stormhatt och tiggarranunkel. Svårtolkade växtmotiv
37 3 Saffransbjörkar och rönnar i Pungmakarbo. Trädmotiven
45 4 Oxelfiol och furorkester. Trädens stämmor
51 5 Purpurnäva och solvända. Växtmotiv i landskapsskildringarna
57 6 Dofternas patron. Blomdofterna
62 7 Gubbaskägg och hjärtstilla. Krydd- och läkeväxter
69 8 Som en snödroppe upprunnen. Liknelser mellan människor och växter
75 9 Mandelblom och nattyxne. Kärleksväxter och naturmystik
80 10 Ängen, en mognande blondin. Nattvulna skogar. Naturmiljöer
87 11 Skogens gröna majrock och lundarnas blekande trasor. Årstidsväxlingarna
103 12 Från Adonis till ögontröst. Spridda växtmotiv
111 13 Karlfeldts florilegium. Förteckning över växtnamnen i Karlfeldts diktning






































