Skrifts 1980-1989

Samfundets skriftserie - innehållsförteckningar

Avsikten är att ge Dig som är intresserad och som inte har tillgång till alla medlemsböcker/kasettband/CD en möjlighet att se vilka utgåvor som Du skulle vilja få tag i.

Det kan löna sig att söka efter årboksutgåvor på bibliotek eller via internet: www.antikvariat.net

Följande tio böcker/kassett finns beskrivna i det följande:

1980 Det första världskriget och Karlfeldts diktning

1981 På Karlfeldts vägar I

1982 På Karlfeldts vägar II

1983 På Karlfeldts vägar III

1984 På Karlfeldts vägar IV

1985 HENRY FIELDING - ett författarprojekt av Axel Karlfeldt

1986 Karlfeldt i musiken

1987 Dikter av Erik Axel Karlfeldt i ord och ton (kassett)

1988 På Karlfeldts vägar V

1989 Erik Axel Karlfeldt. Inspelningar av hans verk

1980

Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 11

Det första världskriget och Karlfeldts diktning

av Thord Palmlund

Så här introducerades boken:

”Karlfeldts krigsdikter”

Thord Palmlund, chef för Invandrarverket och tidigare verksam med internationellt utredningsarbete inom SIDA och U.D., studerade en gång litteraturhistoria. 1963 lade han fram en licentiatavhandling om första världskriget i svensk litteratur. Ett avsnitt behandlade Karlfledts diktning. Det publiceras här.

Palmlunds undersökning rör framför allt den av Karlfeldts diktsamlingar, som ägnats minst intresse hitintills: ”Flora och Bellona” från 1918.

Palmlund följer skaldens reaktioner genom krigsåren. Kriget födde en oro och disharmoni, påpekar han, en förskjutning i världsbilden om man så vill, som först ledde till lyrisk sterilitet, sedan till ett behov av poetisk förnyelse, bl.a. under tryck av metafysiska problem, och slutligen till aktivitet och verklighetsförsoning, sinnesstabilitet och en ”uttöjning av erfarenhetens gränser, en vidgning av fantasins kapacitet och samtidigt ett berikande av de poetiska uttrycksmedlen”. Långt ifrån den en gång hävdade beskyllningen, att Karlfeldt vänt sig bort från samtidens plågor och sökt lä i en förgången idyllvärld, röjer Palmlunds undersökning skaldens engagemang i tidens tragik.

Innehållsförteckning:

Sida

7 Förord

9 Inledning

15 1 Ansatser till ett nationellt perspektiv i Karlfeldts verk

21 2 Humanitär krigssyn och neutralitet

26 3 Karlfeldts livsåskådning inför världskriget

50 4 Fyra krigsdikter i sina sammanhang

78 5 Världskriget och idyllerna

104 6 försoning med verkligheten

123 7 Antiteser och syntes

139 Noter

142 Citerad litteratur

1981

Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 12

På Karlfeldts vägar I

Så här introducerades boken:

På Karlfeldts vägar

heter den bok, som Karlfeldt-samfundet sänder ut femtio år efter skaldens bortgång. Den är avsedd att inleda en särskild serie, där bidrag av vitt skiftande art kommer att publiceras. Mångfalden i introduktionsvolymen ger ett rättesnöre: här finns inslag av biografiskt, topografiskt, teologiskt och litteraturvetenskapligt intresse samt dessutom en tidigare ej publicerad dikt av Karlfeldt själv. Utförligast är professor Gösta Lindeskogs genomgång av Bibeln i Karlfeldts diktning och professor Peter Hallbergs studie över Karlfeldts lyriska du - dvs den adressat man ofta finner utpekad i Karlfeldts egna texter. I vidare mening är naturligtvis ”Karlfeldts lyriska du” identiskt med alla som läser hans poesi - och de måste ha intresse av att följa de här redovisade vandringarna

På Karlfeldts vägar

Redaktionskommitté

Arne Bergstrand

Karl-Ivar Hildeman

Jöran Mjöberg

Bo Setterlind

Innehållsförteckning:

Sida

7 Förord

11 Erik Axel Karlfeldt: Jag har ej stämma

13 Otto Silfwerskiöld: Anteckningar juli 1931

35 Sven Haglund: Ett Karlfeldtminne

39 Majt Bank: Karlfeldt hos släktingar i hembygden

66 Peter Hallberg: Karlfeldts lyriska du

97 Karl-Ivar Hildeman: Myten om Karlfeldts fascism

104 Hjalmar Sundén: Kring Karlfeldts Häxorna

123 Gösta Lindeskog: Bibeln i Karlfeldts diktning

1982

Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 13

På Karlfeldts vägar II

Så här introducerades boken:

Brevskrivaren Karlfeldt

är föga känd och kommer väl knappast att av eftervärlden ställas i jämbredd med mästaren Tegnér eller sina samtida Strindberg och Heidenstam. I denna bok presenteras emellertid för första gången en hel svit privata Karlfeldtbrev, riktade till samma adressat, som ger en föreställning om vad författarens korrespondens kan rymma av personligt och litterärt intresse. Den mänskliga, eller alltför mänskliga, historia, som dessa papper återspegla, kommenteras i en efterföljande studie av professor Karl-Ivar Hildeman, som av brevens mottagarinna under hennes livstid hade fått sig denna uppgift anförtrodd. Författaren finner här också tidigare ej belysta samband med dikter i Flora och Pomona - av mången värderad som Karlfeldts yppersta diktsamling.

Volymen rymmer i övrigt ett tidigare otryckt skaldestycke av Karlfeldt själv, diktkommentarer av riksbibliotekarien Oscar Wieselgren samt professor H.S. Nyberg och fil.mag Ingegerd Fries, studier i skaldens språk av fil.mag. Eivor Beckman-Samuelsson och docent Inger Haskå, en uppsats av docenten Jöran Mjöberg om hur Hösthorn mottogs av kritiken samt ett skaldeporträtt av chefredaktör Lars-Erik Linnarsson.

Innehållet är alltså lika rikt och mångskiftande som i fjolårsvolymen med samma titel:

På Karlfeldts vägar

Redaktionskommitté

Arne Bergstrand

Karl-Ivar Hildeman

Jöran Mjöberg

Bo Setterlind

Innehållsförteckning:

Sida

1 Förord

11 Erik Axel Karlfeldt: Brev mot Pomonas fond. Till Aagot Lidforss 1903-1905

26 Karl-Ivar Hildeman: Hjärtstilla, Höstskog och en brevkommentar

59 H.S. Nyberg & Ingegerd Fries: I Juda städer - en bibeldikt

77 Oscar Wieselgren: Var har Karlfeldt hämtat stoffet till häxdikterna?

84 Eivor Beckman-Samuelsson: Stilbrytningseffekter hos Karlfeldt

127 Inger Haskå: Det söta vin och de svajiga karlar. Ett språkdrag hos Karlfeldt i stilhistorisk belysning

140 Jöran Mjöberg: Om mottagandet av Hösthorn

158 Lars-Erik Linnarsson: Den höga livskänslans skald

1983

Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 14

På Karlfeldts vägar III

Så här introducerades boken:

På Karlfeldts vägar 1983

är en bok som till väsentlig del har ägnats två av Karlfeldts närmaste fränder: högst olikartade människoöden.

I det ena fallet är det historien om en katastrof, i det andra en osäkerhetens berättelse med ljusare utgång. Justitieombudsman Gunnar Thyresson - Karlfeldt-samfundets ordförande - skildrar de händelser, som förde skaldens far från gård och grund. Och redaktör Mika Larsson - dotterdotter till Gerda och Erik Axel Karlfeldt - tecknar ett porträtt av den kvinna, som en gång blev skaldens hustru.

Författarskapets bakgrund belyses även i professor Harald Riesenfelds undersökning av de religiösa förhållandena i Karlfeldts hemsocken.

Bokens övriga innehåll utgöres av diktkommentarer. Fil.dr. Svante Svärdström behandlar Karlfeldt och dalmålningarna, och professor Örjan Lindberger tolkar skaldens sekelskifteskantat. Mer speciella är docent Evert Salbergers granskning av ”Dunkla bilduttryck i Karlfeldts Tillägnan” och fil.kand. Ulf Malms studie om ”Ljudgestaltning, meter och rytm i Sub Luna”.

Främst bland bidragsgivarna står dock främst Karlfeldt själv. Från hans hand härrör en nu återfunnen del av den märkliga dikten Ur årets sagor.

Volymen vittnar om hur mycket nytt man fortfarande kan finna vid vandringar

På Karlfeldts vägar

Redaktionskommitté

Arne Bergstrand

Karl-Ivar Hildeman

Åke Lilliestam

Jöran Mjöberg

Innehållsförteckning:

Sida

7 Förord

Erik Axel Karlfeldt: Ur årets sagor

13 (Ynglingens monolog)

13 Några randanmärkningar

16 Erik Axel Karlfeldt: Kantat, uppförd på Kungl. teatern

20 Örjan Lindberger: Om Karlfeldts sekelskifteskantat

36 Harald Riesenfeld: Den kyrkliga bakgrunden i Karlfeldts diktning

59 Svante Svärdström: Karlfeldt och dalmålningarna

69 Evert Salberger: Dunkla biluttryck i Karlfeldts Tillägnan

97 Ulf Malm: Ljudgestaltning, meter och rytm i Sub Luna

120 Litet termlexikon

122 Gunnar Thyresson: Katastrofen på Tolvmansgården

149 Mika Larsson: Gerda

182 Slutord

1984

Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 15

På Karlfeldts vägar IV

Så här introducerades boken:

På Karlfeldts vägar 1984

inledes med en ej tidigare publicerad essä av Erik Axel Karlfeldt, ägnad den amerikansk-engelske författaren Henry James (1843-1916). Studien lämnar prov på skaldens gärning i Svenska akademiens tjänst - ett ämne som i boken skildras av en nutida akademiledamot, fil.dr Johannes Edfelt.

För litteraturhistoriska inlägg svarar lektor Nils Uthorn, som har studerat Karlfeldts verskonst, samt professor Inge Jonsson, vars undersökning är rubricerad: Karlfeldt, nittitalet och den europeiska symbolismen.

Rektor Erik Sandberg ger ett väsentligt bidrag till den unge Axel Erikssons levnadsbeskrivning i sin teckning av högre allmänna läroverket i Västerås under 1800-talets senare skede; och apotekare Stig Ekström klarlägger sorgfälligt, i vad mån C.F. Nymans flora kan ha övat inflytande på Karlfeldts poesi.

I en avslutande artikel ger oss den frejdade norske litteraturhistorikern professor Sigmund Skard sin syn på Karlfeldt.

Belysningen är alltså, som sig bör, rikt skiftande även vid dessa nya strövtåg

På Karlfeldts vägar

Redaktionskommitté

Arne Bergstrand

Karl-Ivar Hildeman

Åke Lilliestam

Jöran Mjöberg

Innehållsförteckning:

Sida

6 Förkortningar

7 Förord med rader om Karlfeldt och essäkonsten

15 Erik Axel Karlfeldt: Henry James

31 Johannes Edfelt: Karlfeldt och Svenska Akademien. Anförande vid Karlfeldt-samfundets sammankomst

i Börshuset, Stockholm, 18 februari 1984

36 Erik Sandberg: Med lärde män på latin - Karlfeldts skola

52 Inge Jonsson: Karlfeldt, nittitalet och den europeiska symbolismen

77 Nils Uthorn: Orgel, basun, flöjt och violin. Något om Karlfeldts verskonst

106 Stig Ekström: Karlfeldt och Nymans Flora

132 Sigmund Skard: Ein nordman les Karlfeldt

153 Slutord med rättelser om S.A. Forsius och andra

1985

Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 16

HENRY FIELDING - ett författarprojekt av Axel Karlfeldt

Så här introducerades boken:

”En okänd bok av E.A. Karlfeldt - är det verkligen möjligt? Ja, i skaldens kvarlåtenskap låg ett stort, vackert renskrivet manuskript med titeln: ‘Henry Fielding, ett författarporträtt.’ Boken som skrevs färdig 1898 var hans licentiatavhandling. Redan att det existerade ett otryckt vetenskapligt arbete av diktaren var en sensation. Själv hade jag tidigare fått kännedom om boken genom min lärare Martin Lamm, men jag fick länge besked om att den inte existerade utan sannolikt på författarens egen önskan hade förintats. Efter många år misstänkte jag emellertid, att boken existerade och hade hamnat i Karlfeldtsamlingarna på Kungliga Biblioteket.

På svenska finns veterligen ännu inte någon bok om Fielding (1707-1754). Karlfeldts manuskript har av honom själv sagts vara ofullbordat. Karlfeldts akademikamrat Per Hallström hade skrivit en ypperlig essay som behandlar den roman av Fielding som Karlfeldt aldrig hunnit fram till, ‘Tom Jones’. Det var Karlfeldts egen tanke att hans arbete skulle kunna kompletteras med Hallströms essay.

Så har skett i föreliggande bok - två av vårt ärorika 1890-tals finaste författare står alltså bakom denna bok om den store Fielding. Jag vill tillägga att det var min lärare Martin Lamm som uppmanade mig att utge avhandlingen. Han nämnde då också att hans egen lärare Henrik Schück hade samma önskan.”

Så berättar Sven Stolpe, som skrivit inledningen till denna bok, som även är illustrerad med ett antal engelska stick från Fieldings tid.

Innehållsförteckning:

Boken har ingen innehållsförteckning.

Det är alltså genom Sven Stolpe som Karlfeldts liceniatavhandling "HENRY FIELDING

Utkast till ett författarporträtt" kunnat utges som nr 16 i Karlfeldtsamfundets skriftserie.

Stolpe nämner att licentiatavhandlingen saknar en framställning av Fieldings viktigaste roman, "Tom Jones".

Vid ett sammanträffande mellan Karlfeldt och Stolpe sade Karlfeldt att Per Hallström skrivit en essay som ungefär täckte det parti av biografin som Karlfeldt inte själv hunnit fullborda.

Karlfeldt tänkte på boken "Konst och liv" (1911) där ett kort avsnitt behandlar romanen "Tom Jones". Essayen ingår som avslutande del i detta års skriftserie.

1986

Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 17

Karlfeldt i musiken

av Arne Bergstrand

Så här introducerades boken:

Karlfeldt i musiken

redovisar bortåt 800 tonsättningar till dikter av Erik Axel Karlfeldt. De äldsta melodierna torde härröra från medeltiden, den yngsta är skriven i januari 1986.

Ungefär 250 komponister från in- och utland nämnas i verksförteckningen - åtskilliga amatörer men också många av den nordiska musikens främsta namn, med Jean Sibelius i spetsen.

Förteckningen åtföljes av en antologi, upptagande 32 sånger med pianoackompanjemang, både gammal och nytt. Bland visorna påträffas outslitliga slagnummer som Rudolf Norrbys Svarta Rudolf och Bo Sundblads I Lissabon där dansa de. Bland romanserna möter man en rad välkända verk men också nyheter av bortgångna mästares hand: Emil Sjögrens Intet är som väntans tider (tidigare tryckt endast i en dagstidning år 1906) samt Natanael Bergs Längtan heter min arvedel, Sigurd Kochs Tillägnan och Ture Rangströms Sub luna.

Senast tillkommen är bland visorna Håkan Steijens Statarvisa och bland romanserna Roland Forsbergs Väverskan, tillägnad Gerda Karlfeldt - två verk som inte heller de tidigare förelegat i tryck.

Karlfeldts musikerkompan Wilhelm Peterson-Berger kommer till synes inte bara som kompositör utan också i märkliga brevuttalanden.

Boken har sammanställts av Arne Bergstrand, som 1974 utgav den av Nils Afzelius påbörjade Erik Axel Karlfeldts bibliografi, vilken hr får ett komplement.

Under rubriken Bibliografi kan Du se en sammanställning av årsböcker som har anknytning till det bibliografiska.

Se också Karlfeldt och musiken.

Innehållsförteckning:

Sida

7 FÖRETAL

12 Anmärkningar

15 VERKFÖRTECKNING

16 Upplysningar

45 Anmärkningar

47 Register över tonsättare

51 ANTOLOGI

Vildmarks- och kärleksvisor

52 Midsommarvisa Jöran Mjöberg

53 Fanjunkar Berg Felix Körling ( ✝1937)

56 En herde- och namnsdagsvisa Ruben Liljefors (✝1936)

59 Serenad Ivar Widéen (✝1951)

62 Majnattsröster Helena Munktell (✝1919)

67 Lindelin Erland von Koch

71 Långt borta i världen Josef Eriksson (✝1957)

Fridolins visor

75 Göken Svante Nilsson (✝1942)

76 Månhymn vid Lambertsmässan Wilhelm Peterson-Berger

80 Jag lever allena K.A. Cervin (?)

82 Intet är som väntans tider Emil Sjögren (✝1918)

84 Maja hönstjuv Karl Nygren-Kloster (✝1954)

88 Dalmarsch John H. Beskow (✝1934)

Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim

90 Nu öppnar nattglim sin krona Harry Danielsson

94 Längtan heter min arvedel Natanael Berg (✝1957)

97 Fem farliga F Carl Ekberg (✝1972)

98 Jungfru Maria Nils B. Söderström (✝1956)

101 Ynglingen till Jungfrun Rudolf Kjellén (✝1922)

Flora och Pomona

103 Tillägnan Sigurd von Koch (✝1919)

106 I Lissabon där dansa de Bo Sundblad

107 Hästkarlar Nils Ekblom (✝1971)

110 Nattyxne Wilhelm Stenhammar (✝1927)

Flora och Bellona

116 Härolden Sven Lindblad

118 Sång med positiv Björn (Nalle) Halldén (✝1935)

120 Svarta Rudolf Robert Norrby (✝1969)

122 Vid Färjestaden Sven Scholander (✝1936)

124 Statarvisa Håkan Steijen

Hösthorn

125 Sub luna Ture Rangström (✝1947)

131 Gamle drängen Allan Jerbo (✝1984)

133 Väverskan Roland Forsberg

139 Gammal ramsa Knut Håkansson (✝1929)

Tankar och tal

141 Psaltare och lyra Gustaf Nordqvist (✝1949)

143 P.-B. OM KARLFELDT. Ur brev till Bo Bergman

146 EFTERDYNINGAR

163 Anmärkningar

167 Namnregister

1987

Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 18

Dikter av Erik Axel Karlfeldt

i ord och ton (kassett)

Så här introducerades 1987 års utgåva:

Samtliga tidigare årsutgåvor har haft formen av böcker.

Karlfeldt-samfundet presenterar i år för första gången ett kassettband, med uppläsningar, musik och sång av 20 karlfeldtdikter.

Karlfeldt själv läser fem av sina dikter från inspelningar gjorda 1930.

Vill Du lyssna på dessa så tryck på länken här: Karlfeldt läser sina egna dikter 1930.

Bland uppläsarna finns bl.a. Max von Sydow och Ulf Palme.

Sång får vi bl.a. höra utav:

Elisabeth Söderström, Nicolai Gedda, Erland Hagegård,

Sven-Bertil Taube, Peder Svan och Håkan Steijen.

Innehållsförteckning:

Sida A

1.FÄDERNA ur Vildmarks- och kärleksvisor 1895 Uppläsning: Max von Sydow
2.JAG ÄR EN SJUNGANDES RÖST ur Vildmarks- och kärleksvisor Uppläsning: Ulf Palme
3.INTE ÄR SOM VÄNTANS TIDER ur Fridolins visor 1898 Musik: Wilhelm Peterson-Berger, Sång : Elisabeth Söderström, Piano: Stig Westerberg
4.ELIE HIMMELSFÄRD ur Dalmålningar på rim 1901 Uppläsning: Erik Axel Karlfeldt
5.JUNGFRU MARIA ur Dalmålningar på rim Musik: Nils Söderström, Sång: Peder Svan
6.HÄXORNA (avsnitt) ur Flora och Pomona 1906 Uppläsning: Gunnar Sjöberg
7.LÄNGTAN HETER MIN ARVEDEL ur Fridolins Lustgård 1901 Musik: Wilhelm Peterson-Berger, Sång: Nicolai Gedda, Piano:Jan Eyron
8.TRÄSLOTTET ur Flora och Pomona Uppläsning: Erik Axel Karlfeldt

Sidan A. Tid med pauser 28min30sek

Sida B

1.SVARTA RUDOLF ur Flora och Bellona 1918
2.DET FÖRGÅNGNA Uppläsning: Gunnar Sjöberg
3.HJÄRTSTILLA ur Flora och Pomona Uppläsning: Ulf Palme
4.I PASSIONSVECKAN ur Flora och Pomona Uppläsning: Erik Axel Karlfeldt
5.SOMMARDANSEN ur Flora och Bellona Musik: Birgitta Hylin, Sång: Annica Risberg, Piano och arr: Bengt Hallberg
6.OXIEN I SJÖGA ur Flora och Bellona Uppläsning: Gunnar Sjöberg
7.STATARVISA ur Flora och Bellona Musik: Håkan Steijen, Sång: Håkan Steijen, Arr: Håkan Steijen
8.HÖSTHORN ur Hösthorn Uppläsning: Gunnar Sjöberg
9.SUB LUNA ur Hösthorn Uppläsning: Erik Axel Karlfeldt
10.FÖRSTA MINNET ur Hösthorn Uppläsning: Gunnar Sjöberg
11.HÖSTPSALM ur Hösthorn Uppläsning: Erik Axel Karlfeldt
12.PSALTARE OCH LYRA ur Efterskörd 1929 Musik: Gustaf Nordqvist, Sång: Erland Hagegård, Piano: José Ribera

Sidan B. Tid med pauser 28min20sek

Se också Karlfeldt och musiken.

1988

Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 19

På Karlfeldts vägar V

Så här introducerades boken:

På Karlfeldts vägar 1988

tar upp och behandlar Karlfeldts betydelse för några senare diktare - professor Karl-Ivar Hildeman skildrar ingående vad Karlfeldt kan ha betytt för Evert Taubes litterära utveckling och lektor Eva Haettner Olafsson finner hos Karlfeldt förutsättningar för Birger Sjöbergs modernism. Av Karlfeldts efterlämnade manuskript, som nu förvaras i Kungl. Biblioteket, kan man se hur den unge skalden sökt stöd hos Gustaf Fröding vid sina litterära försök och Ylva Hildeman har granskat Frödings kommentarer. Frågan om vad Karlfeldt och Bellman har gemensamt är motivet för lektor Bo-Arne Skiölds uppsats. Docent Jöran Mjöberg har undersökt vad några sociala dikter meddelar om den unge Karlfeldts stämningar. Av framlidne professor Gunnar Tideström publiceras några tänkvärda reflexioner över Karlfeldt och strömningarna i tiden och lektor Rune Svensson formulerar, likaså postumt, några tankar om sunnanvindens symboliska innebörder.

Redaktionskommitté

Karl-Ivar Hildeman

Åke Lilliestam

Jöran Mjöberg

Innehållsförteckning:

Sida

7 Från skriftkommittén

9 Karl-Ivar Hildeman: Karlfeldt och Taube

49 Eva Haettner Olafsson: Mellan det enkla och det preciösa - om två litterära traditioner i Karlfeldts

diktning

72 Ylva Hildeman: Fröding rättar Karlfeldt

111 Bo-Arne Skiöld: Erik Axel Karlfeldt och Carl Mikael Bellman

136 Gunnar Tideström: Karlfeldt och tidsströmningarna

153 Jöran Mjöberg: Hur Frank Vinge blev Fridolin - vad några social dikter meddelar

168 Rune Stensson: Nordanvind och Sunnanväder

1989

Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 20

Erik Axel Karlfeldts bibliografi. Del 2

Så här introducerades boken:

Det ges ingen egentlig introduktion till boken. Bokens titel är ju i sig självförklarande.

Detta är fortsättningen på det i sanning omfattande arbete som presenterades som Karlfeldt-samfundets Skriftserie Nr 5, 1974 (Samfundets årsutgåvor) med titeln ERIK AXEL KARLFELDTS BIBLIOGRAFI, skriven av Nils Afzelius och färdigställd av Arne Bergstrand.

Avslutningsvis ges i boken några kompletteringar till Arne Bergstrand: KARLFELDT I MUSIKEN, Skriftserie Nr 17, 1986. (Se ovan under 1986).

Bibliografierna är ovärderliga för den karlfeldtintresserade.

Under rubriken Bibliografi kan Du se en sammanställning av årsböcker som har anknytning till det bibliografiska.

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckningen är alltför omfattande för att ta plats här. En ytterligt komprimerad sådan följer här:

Sida

5-14 FÖRETAL

22-23 FÖRETAL

15-16 KARLFELDTS I TRYCK UTGIVNA SKRIFTER

23-36 KARLFELDTS I TRYCK UTGIVNA SKRIFTER

16-21 SKRIFTER OM KARLFELDT

36-89 SKRIFTER OM KARLFELDT

Karlfeldt i musiken

9 Ännu några anteckningar

90-91 Ännu några anteckningar

95 Ännu några anteckningar

92-94 Supplement till verkförteckningen

_______

21-22 Signaturer och pseudonymer

96-97 Signaturer och pseudonymer

98 Efterskrift

99-00 Personregister

Ett betydande antal hänvisningar till Skriftserie Nr 5, 1974, ERIK AXEL KARLFELDTS BIBLIOGRAFI, ges också.

1989

Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 21

Erik Axel Karlfeldt. Inspelningar av hans verk

Kurt G Trägårdh

Så här kan boken introduceras:

Ett förnämligt material som efter långa efterforskningar nu presenteras i Karlfeldt-samfundets skriftserie.

Som arkivarie hos Visans Vänner i Stockholm, har Kurt G Trägårdh upprättat en Karlfeldtdiskografi och dessutom inkorporerat radioprogram, radioinspelningar och

TV-program där Karlfeldts dikter sjungits eller reciterats.

Han har därför valt att kalla sin sammanställning Erik Axel Karlfeldt. Inspelningar av hans verk.

Kurt G Trägårdh, som vid genomgång av Visans Vänners arkiv funnit många Karlfeldttonsättningar fick genom vissångaren och konstnären Håkan Steijen kontakten med Arne Bergstrand som var i färd med att dokumentera alla Karlfeldtdikter som var tonsatta (vilket resulterade i Karlfeldt och musiken som presenterats ovan). Brevväxlingen mellan Kurt G Trägårdh och Arne Bergstrand inledde ett intensivt forskningsarbete. Det tog Kurt G Trägårdh 4 år av forskning och resultatet är Erik Axel Karlfeldt. Inspelningar av hans verk.

Ovanstående text är hämtad från ett avsnitt i Karlfeldt och musiken.

Under rubriken Bibliografi finns en sammanställning av årsböcker med bibliografisk anknytning.

Innehållsförteckning:

Sida

7 Företal

17 Verksförteckning

113 Nothänvisningar

117 Register över dikter

119 Register över kompositörer

120 Register över sångare

122 Register över körer

123 Register över recitatörer