Avsikten är att ge Dig som är intresserad och som inte har tillgång till alla medlemsböcker/kasettband/CD en möjlighet att se vilka utgåvor som Du skulle vilja få tag i.
Det kan löna sig att söka efter årboksutgåvor på bibliotek eller via internet: www.antikvariat.net
Följande tio böcker (plus ett Jubileumshäfte 1995) finns beskrivna i det följande:
1990 Vägvisare för Karlfeldt
1991 Skalden Lucidor - av Erik Axel Karlfeldt
1992 Karlfeldt och 1900-talets klassiker
1993 Karlfeldt och modernisterna
1994 Låt klinga våra dagar
1995 Karlfeldt före Karlfeldt
1995 I Dalarne, Lukt och Doft (Jubileumshäfte)
1996 Karlfeldt och dalmålarna
1997 Många maskers man
1998 Mellan myrten och rönn
1999 Jag ville ha sagt dig de ömmaste ord
Kärleken mellan Gerda och Erik Axel Karlfeldt
1990
Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 22
Vägvisare för Karlfeldt
Så här introducerades boken:
Vägvisare för
Karlfeldt
innehåller nio uppsatser, som utgör bidrag till förståelsen av Karlfeldts bakgrund som diktare och visar på hans föregångare och litterära inspiration. Här finns undersökningar av den betydelse som vissa klassiska diktare haft för hans produktion: Stiernhielm, Lucidor, fru Nordenflycht, Wallin, Tegnér och Stagnelius. Därutöver belyser några uppsatser Karlfeldts relation till balladen, till 1800-talets idealistiska filosofi i Uppsala och till August Strindberg. Samtliga uppsatser är författade av forskare som sedan åratal är förtrogna med den karlfeldtska diktningen.
Redigeringen är gjord av Jöran Mjöberg.
Redaktionskommitté
Karl-Ivar Hildeman
Åke Lilliestam
Germund Michanek
Jöran Mjöberg
Innehållsförteckning:
Sida
7 Förord
9 Karl-Ivar Hildeman: Karlfeldt och balladen. En utflykt i hans ungdomsdiktning
38 Jöran Mjöberg: Karlfeldt och Georg Stiernhielm
50 Stina Hansson: Möte och spegling. Karlfeldts Lucidormonografi
68 Majt Bank: Karlfeldt och Hedvig Charlotta Nordenflycht
78 Carlhåkan Larsén: Davidsharpan och Hornblåsaren
104 Staffan Björck: Slingor mellan Tegnér och Karlfeldt
119 Jöran Mjöberg: Karlfeldt och Stagnelius
137 Karl-Ivar Hildeman: Karlfeldt och Strindberg
156 Torgny T Segerstedt: Karlfeldts världsbild
1991
Karlfeldt-samfundets skriftserie nr 23
Skalden Lucidor
av Erik Axel Karlfeldt
Så här introducerades boken:
SKALDEN Lucidor
Karlfeldt läste ur sitt verk om skalden Lucidor vid Svenska Akademiens högtidssammankomst 1909 och skriften ingår i Akademiens handlingar från detta år. Men dessa kom tryck först 1912. En illustrerad upplaga med omslagsvinjett av Albert Engström gavs ut 1914 och tryckte om i oförändrat skick året därpå. När skriften 1991 ånyo kommer ut, på initiativ av det tjugofemårsjubilerande Karlfeldt-samfundet, rör det sig om ett fotomekaniskt omtryck av 1912 års utgåva, vartill Akademien lämnat sitt medgivande. Därtill är fogade två illustrationer - boksidor hämtade ur Helicons Blomster 1688 - en nyskriven inledning av Stina Hansson, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs Universitet. Några biografiska hänvisningar rundar av volymen.
Skriftkommitté
Karl-Ivar Hildeman
Åke Lilliestam
Germund Michanek
Jöran Mjöberg
Innehållsförteckning:
Boken har en inledning på drygt två sidor av professor Stina Hansson, som nämnts ovan.
I övrigt löper Karlfeldts text över 138 sidor utan kapitelindelning.
1992
Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 24
Karlfeldt och 1900-talets klassiker
Så här introducerades boken:
Karlfeldt
OCH
1900-TALETS
KLASSIKER
Karlfeldtsamfundets årsskrift för år 1992 behandlar dalaskaldens betydelse för senare författare. En rad specialister på enskilda författarskap under 1900-talet har undersökt mer än ett dussin nordiska diktare i avseende på deras förhållande till Erik Axel Karlfeldts poesi. Bland andra behandlas Bo Bergman, Vilhelm Moberg, Anders Österling och Gabriel Jönsson, Dan Andersson, Rune Lindström, kompositören Wilhelm Peterson-Berger och ett antal diktare i Dalarna, Finland, Norge och Danmark. På ett delvis överraskande sätt, med nya vinklingar belyser uppsatserna Karlfeldts viktiga plats på den nordiska parnassen vid vårt sekels början samt det intresse och den beundran som yngre författare hyst för honom och som avspeglas i deras produktion.
I denna årsskrift har endast berörts mera traditionsbetonade författare i 1900-talet. Nästa årsskrift skall ta upp modernisterna och deras relationer till Erik Axel Karlfeldt.
Redaktionskommitté
Hans Landberg
Germund Michanek
Jöran Mjöberg
De elva uppsatserna om tidiga 1900-talsdiktares relationer till Karlfeldt och hans diktning
har redigerats av Jöran Mjöberg.
Innehållsförteckning:
Sida
7 Förord
9 Örjan Lindberger, ”Den utvalde” och hans kritiske beundrare:
Om Karlfeldt och Bo Bergman
20 Lennart Hedvall, En kompositörs tolkning:
Wilhelm Peterson-Berger
42 Staffan Björck, Skåning i arvsföljden:
Anders Österling
57 Roland Thorstensson, ”Finns det något slags understöd eller stipendium, herr Doktor?:
Om Karlfeldt och Dan Andersson
75 Birger Sjungargård, Ideal - inspiration - efterföljda:
Återklangen från Karlfeldt hos tre dalaskalder
98 Carlhåkan Larsén, ”Ur fädrens gamla lära”:
Om Karlfeldt och Gabriel Jönsson
112 Gunnar Eidevall, Kärlek och död i Dalarna och Småland:
Om Karlfeldt Och Vilhelm Moberg
129 Majt Bank, Dalmåleriet förnyas:
Rune Lindström i Karlfeldts spår
136 Tom Hedlund, Ekon i Österled:
Arvid Mörne och andra finlandssvenska lyriker
145 Jöran Mjöberg, Handslag över Kölen:
Karlfeldt och den norska diktningen
161 Jöran Mjöberg, Andligt släktskap bortom Öresund:
Karlfeldt och Jeppe Aakjær
179 Medarbetare
181 Personregister
1993
Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 25
Karlfeldt och modernisterna
Jöran Mjöberg, red.
Så här introducerades boken:
Karlfeldt
OCH
MODERNISTERNA
I tio komparativt inspirerande uppsatser ställer tio forskare ett femtontal svenska författare och författarskap i relation till Erik Axel Karlfeldt och hans diktning, med delvis överraskande resultat. Så jämförs ångestbegreppet hos Pär Lagerkvist och häxmotivet hos Eyvind Johnson med de motsvarande hos Karlfeldt, och likheter och olikheter mellan Karlfeldts och Harry Martinssons bildspråk får en utförlig belysning. Nils Ferlin visar sig efterlikna och parodiera sin föregångare dalmålaren, medan Artur Lundkvist och Lars Forsell uttrycker sin beundran för honom och går i svaromål med honom. Andra diktare vilkas verk och poetiska stil kommer in i debatten är Birger Sjöberg, Erik Lindorm, Hjalmar Gullberg, Werner Aspenström, Östen Sjöstrand, Sandro Key-Åberg, Bo Setterlind, Tomas Tranströmer och Folke Isaksson. Tillsammans med den föregående volymen i samfundets skriftserie, Karlfeldt och 1900-talets klassiker, ger Karlfeldt och modernisterna en ny och varierad bild av den betydelse som dalaskalden hade för den svenska lyriken från sekelskiftet 1900
Redaktionskommitté
Hans Landberg
Germund Michanek
Jöran Mjöberg
Marie-Louise Ramnefalk
De tio uppsatserna har redigerats av Jöran Mjöberg.
Innehållsförteckning:
Sida
7 Förord
9 Ivo Holmqvist: Fridolin och Frida - om karlfeldtspår hos Birger Sjöberg
38 Richard Schönström: Slutna rum och husvilla andar - ångestens tematik hos Karlfeldt och Pär Lagerkvist
50 Jöran Mjöberg: Ny enkelhet i två generationer
58 Jenny Westerström: Löskerkarlen och bohemen - Karlfeldt och Nils Ferlin
78 Ingegerd Fries: Häxor och drömmar hos Karlfeldt och Eyvind Johnson
87 Johan Lundberg: ”Hur nära skall man träda tiden?” - om Karlfeldt och Harry Martinsson
105 Helmer Lång: Under månen och vätebomben - om Karlfeldt och Artur Lundkvist
118 Lars Elleström: Hvad söker du för hemligt spår? - ”den fasta punkten” hos Karlfeldt och Karl Vennberg
137 Lars Falk: Rosenbusken i Umbrien - om Karlfeldt och Verner Aspenström
150 Ingemar Algulin: Karlfeldt, Lars Forsell och det lyriska femtiotalet
170 Data om uppsatsförfattarna
1994
Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 26
Låt klinga våra dagar
av Carin von Sydow och Lars Falk
Med underbara teckningar av Gunnar Brusewitz
För var dag finns ett diktcitat, namnsdagar och utrymme att notera födelse- och namnsdagar m.m.
Så här introducerades boken:
Erik Axel Karlfeldt är en av våra mest folkkära lyriker. Hans dikter är älskade och lästa. Karlfeldts diktning är en del av det svenska kulturarvet.
Karlfeldt tillhörde en bondesläkt, levde nära naturen och upplevde starkt det svenska odlingsåret och de olika årstidernas stämningar. En av hans inspirationskällor var den gamla svenska bondepraktikan.
Låt klinga våra dagar är en kalender uppbyggd kring Karlfeldts dikter, så valda att de sammantagna ger en vältalig och nyanserad bild av ett årsvarv i nordisk miljö.
Kalendern kan användas vilket år som helst. I anslutning till varje datum finns skrivrader för egna noteringar och uppgifter om namnsdagar, helgdagar, och övriga högtider som är bundna till datum. Boken innehåller också en kort presentation av Erik Axel Karlfeldt samt dikt- och namnsdagregister.
Låt klinga våra dagar är illustrerad av Gunnar Brusewitz.
____________
Carin von Sydow och Lars Falk inleder boken med följande rader:
Få svenska författare är så förtrogna med naturens
och årstidernas växlingar som Erik Axel Karlfeldt.
Hans dikter speglar årets alla dagar och skänker tröst
och glädje, men de kan också läsas som ren och
lustfylld poesi. Detta urval vill locka till fortsatt
läsning av Karlfeldts dikter och visa på deras innersta
drivkraft: kampen mellan liv och död, som Karlfeldt
möter med passion, livsvilja och humor.
Innehållsförteckning:
För var dag finns
-
-ett diktcitat
-
-namnsdagar och
-
-utrymme att notera födelse- och namnsdagar m.m.
1995
Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 27
Karlfeldt före Karlfeldt
av Karl-Ivar Hildeman
Så här introducerades boken:
”När kamraterna på sina lediga stunder
kommo tillsammans o. sutto och skälde
på lärare eller fördjupade sig i samtal
om dagens ämnen... så kunde han
plötsligt fattas af en plötslig afsmak för
detta usla sätt at fördrifva tiden och
skyndade långt bort ifrån dem ut i den
tysta gröna skogen...”
Ur en novellskiss av Axel Karlfeldt,
20 år gammal.
Karl-Ivar Hildeman, professor och en av våra främsta Karlfeldtkännare, berättar utifrån bland annat tidigare okända brev från familjen, om Karlfeldts uppväxt, ungdomsår och utveckling fram till debuten 1895 med Vildmarks- och kärleksvisor.
Karl-Ivar Hildeman var också under åren 1984-1991 en högt skattad ordförande i Karlfeldtsamfundet.
Innehållsförteckning:
Sida
7 Förord
11 Hemmet och barndomen
40 Skoltid
56 Gymnasistpoeten
94 Ryckt ur sin groningsgrund
105 Uppsalastudenten
121 Informatorn
133 Den sociala diktningen
151 Anna Bolling
171 Kristid
209 Efterord
1995
I Dalarne, Lukt och Doft
av Erik Axel Karlfeldt
Så här introducerades Jubileumshäftet:
På initiativ av dåvarande ordföranden i Karlfeldtsamfundet,
Lars-Erik Linnarsson, har denna specialutgåva utgivits för att
celebrera att det detta år, 1995, var 100 år sedan Erik Axel Karlfeldt
gav ut sin första diktsamling:
Vildmarks- och kärleksvisor.
Häftet på 45 sidor med vackra färgfoton presenterade två av Karlfeldts
uppsatser:
-
-I DALARNE (som först publicerades i Svenska Turistföreningens Årsskrift 1926) och
-
-LUKT OCH DOFT
Jöran Mjöberg skriver i inledningen:
Hur rik på skildringar av hans personliga landskap är inte Karlfeldts dikning!
I uppsatsen ”I Dalarne” berättar han utförligt om sina möten med landskapet
och om sina fördjupade upplevelser av de enskilda trakternas och socknarnas
väsen. På liknande sätt innebär hans utveckling från debutdiktsamlingen 1895
till Hösthorn 1927 ett vidgande av hans geografiska och lyriska landskap. I
Vildmarks- och kärleksvisor liksom i Fridolins visor och Fridolins lustgård är
hans födelsebygd, Folkare, scenen för dikterna, medan övre Dalare får en plats
i hans senare samlingar. Det sker t.ex. i dikter som ”Och solen löper i jungfrun”,
I Mora, Karl Johan och i de många fina dikterna från Sjugare i Hösthorn, samtidigt
som Folkarebygden försvinner ur blickfånget och det centrallyriska inslaget blir starkare.
Och hur centralt är inte luktsinnet i Karlfeldts poesi och poetiska prosa då han
nalkas naturens väsen! Det är tydligt att hans perspektiv alltid är bestämt av de
mänskliga sinnena, så också synen, hörseln, känseln, smaken. Men man kan undra
om inte doftupplevelserna är det som karakteriserar honom själv allra djupast. I
uppsatsen ”Lukt och doft” beskriver han egenarten hos så mycket som ett trettiotal
blommor, buskar och kryddväxter. Och hur mättat förstår han inte att i dikterna
skildra naturens ”ångor” - ett ord som talar till både syn- och luktsinne: hässjornas
”kvalm”, doften från humlornas bon över gulnande ängar, de nattutsprungna häggarnas
tunga blomdoft, doften från nattglim under kornblixtskyn, örtbädden med kummin och
kummer vars rika utdunstning lockar honom till aningsljuv sömn och slutligen drömmen
- i Hösthorn - att få sammanfatta livets rikedom i ”ett nejlikdoft”.
Innehållsförteckning:
Sid
2 Inledning
5 I DALARNE
31 LUKT OCH DOFT
1996
Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 28
Karlfeldt och dalmålarna
av Ingegerd Fries
Så här introducerades boken:
Populärt har Erik Axel Karlfeldts Dalmålningar på rim (1901) uppfattats som beskrivningar på vers av dalmålningar som han hade sett. Karlfeldt minns dem från sin barndoms Folkärna och mötte dem senare under sommarresor i Dalarna. Vi försöker följa honom i spåren och själva få en inblick i dalmålningarnas värld.
Men det är inte många av dikterna som kan knytas till någon bestämd målning, och flera av dem har ingen motsvarighet bland dalmålarnas tavlor. De är själva bilder eller bildserier och lever sitt eget liv. Här möts en mängd motiv ur gamla myter och senare historia, som speglar sin diktares beläsenhet i äldre litteratur.
Så har han i dalmålarens roll, ”med nyckfull pensel”, skapat djupt personliga dikter i fängslande, folklig dräkt.
Innehållsförteckning:
Sida
5 Min sångmö är icke av Pinden
6 Till att börja med
9 Karlfeldt och dalmålningarna
23 Leksandsmåleriet i Dala-Floda
31 Rättviksmåleriet
36 Nordiska museet och dalmålningarnas idé
40 Elie himmelsfärd
49 Jone havsfärd
57 Jungfru Maria
64 Draumkvædet- en visdom bakom dalmålningarna
72 Eden
78 Majgreven
83 Tuna ting
92 Den rike ynglingen
102 Yttersta domen
119 ... och till slut
123 Noter
1997
Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 29
Många maskers man
av Jöran Mjöberg
Så här introducerades boken:
Erik Axel Karlfeldt - Fridolingestaltens, Floraböckernas och Hösthorns upphovsman - hör till våra stora natur- och kärlekslyriker. I hans diktning väntar en värld av virtuos formuleringskonst och äkta livserfarenhet - bara vi ägnar hans dikter den tid och den kraft som de kräver.
I Många Maskers Man möter vi Karlfeldt både som diktare och som människa. Karlfeldtforskaren Jöran Mjöberg granskar motiven i de olika diktsamlingarna för att låta dikterna vittna direkt om Karlfeldts konstnärliga och personliga utveckling - från ungdomsårens ”signaturer” till ställningen som Sveriges mest erkände skald. Det är en delvis ny och mänskligare bild som framträder av en diktare som gav ut sitt innersta i nakna självberättelser.
Boken belyser också enskilda områden av Karlfeldts diktning: skildringen av naturen, valet av symboler, bildspråket, rimkonsten, humorn samt diktarens maskering av sina självbiografiska och erotiska motiv. I ett särskilt avsnitt uppmärksammas hur språkkonstnären Karlfeldt i sina sex diktsamlingar skapade mer än elvahundra nya ord.
Många Maskers Man är en livfull och inträngande skildring av Karlfeldts diktning och personlighet, skriven i den klassiska folkbildningens anda. Boken är en utomordentlig hjälp på vägen för den som närmare vill lära kanna Karlfeldts diktning i hela dess vidd.
___________
Jöran Mjöberg disputerade 1945 med en avhandling om Karlfeldts lyrik, med titeln:
Det folkliga och förgångna i Karlfeldts lyrik.
Jöran Mjöberg har utöver mycket annat skrivande också gjort bestående, minnesrika och färgstarka insatser i Karlfeldtsamfundet i olika sammanhang inte minst i styrelsen och dess skriftkommitté.
Innehållsförteckning:
Sida
7 Inledning
11 1. Signaturerna - från ”Tolfåring” till ”Erik Axel Karlfeldt, akademisekreterare”
16 2. Sociala masker i ungdomsåren
25 3. Romantiken förklädd till åttiotalist
41 4. Genrer och egenart före Fridolinåren
48 5. Ungdomsminnenas skräckkammare
59 6. Kärleksdröm i folktrodräkt: skogsrån
77 7. Samvetskval maskerade: ”För vägens vind”
84 8. Fridolinbegreppet och dess rågångar
94 9. Självironiska kärleksdrömmar: ”Håkan på heden” och ”Herr Snakendal”
105 10. Symbolerna ur den materiella kulturen
111 11. Socialt engagemang: dikterna om lantproletärer
124 12. Dofterna som del av natur- och människoskildring
135 13. Eros, maskerad
144 14. Programdikterna och deras budskap
158 15. Livskris och konstnärlig kulmen
173 16. De tio dikterna om kriget
183 17. Humor, lekfullhet, satir
198 18. Receptionen och dess höjdpunkter
206 19. Två litteraturhistoriska identifikationer: Lucidor och Runeberg
215 20. Visionsdikterna och evighetsperspektivet
21. Konstnärliga klädnader:
224 De elvahundra egenorden - ett svenskt rekord
228 Bildspråket och dess egenart
240 Musikinstrument som symboler
243 Rimsmeden
248 Den skrupulöse hantverkaren
262 22. När maskerna kastas: nakna självbekännelser
269 Avslutning
274 Selektiv bibliografi
276 Personregister
280 Diktförteckning
1998
Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 30
Mellan myrten och rönn
Hans Landberg, red.
Så här introducerades boken:
Erik Axel Karlfeldt, 1864-1931, är en av våra mest älskade, mest citerade och mest lästa skalder. Hans dikt har bidragit till att forma bilden av det svenska landskapet och ökat medvetandet om samspelet mellan människa och natur. I den här volymen har samlats ett antal uppsatser som speglar bredden i det intresse som utvecklats kring Karlfeldt.
Uppsatserna utgår, med några få undantag, från föredrag som hållits vid Karlfeldtsamfundets sammankomster. De rör skilda ämnen men bidrar alla till bilden av Erik Axel Karlfeldts diktning och av hans tid. Boken är en tillgång för alla med intresse för 90-talisterna och deras diktning.
Titeln är hämtad från inledningsdikten i Fridolins lustgård, 1901.
__________
Hans Landberg har varit vice ordförande i Karlfeldtsamfundet och tillika gjort gedigna och tacksamma insatser bl.a. som ordförande i dess skriftkommitté.
Innehållsförteckning:
Sida
7 Förord
9 Kar-Gustaf Hildebrand: Om trygghet och tro hos Karlfeldt
22 Ingegerd Fries: Hade Karlfeldt tro, och vilken?
37 Lars Falk: Quia nominor vir - om Karlfeldts exlibris
51 Vivi Edström: Fridolin och Gösta Berling
72 Ingemar Algulin: ”Driven och lärd i mitt sångarekall” - om Karlfeldt som poetisk konstnär
100 Ola Nordenfors: ”De tankar som växa till sång” - den tonsatte Erik Axel Karlfeldt
118 Sven Delblanc: Karlfeldt och den sångbara lyriken
124 Bernt Olsson: Karlfeldts språkkonst och barockens
136 Sven Björkman: Dante, D’Annunzio, Deledda - Erik Axel Karlfeldt och den italienska diktkonsten
165 Germund Michanek: Karlfeldt i skämtpressen
184 Johan Stenström: ”Det ofullkomliga geniet har mer att ge i arv” - Karlfeldts minnesteckning över Carl
Fredrik Dahlgren
198 Janken Myrdal: Karlfeldt och bondelivet
213 Personregister
218 Diktförteckning
1999
Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 31
Jag ville ha sagt dig de ömmaste ord
Kärleken mellan Gerda och Erik Axel Karlfeldt
av Carin von Sydow
Det här är den okända berättelsen om nationalskalden Erik Axel Karlfeldt och det unga hembiträdet Gerda Holmberg som förenades i livslång kärlek - trots klass- och åldersklyftor. De träffades första gången 1901 och var snart i största hemlighet ett par, men det skulle dröja femton år och tre gemensamma barn innan Gerda äntligen fick gifta sig med sin Erik.
Erik Axel Karlfeldt har alltsedan genombrottet med ”Fridolins visor” 1898 varit en av vårt lands mest älskade och lästa diktare. Mycket har skrivits om hans verk, men privatlivet värnade och vaktade han noga. Carin von Sydows bok utgör därför ett viktigt komplement till förståelsen av skalden och av den kvinna som kom att betyda mer än många hittills anat för hans liv och verk.
Utifrån paret Karlfeldts bevarade brev, Gerdas dagboksanteckningar och egna och andras minnen låter Carin von Sydow med värme och insikt bilden av två starka personligheter växa fram. Här ges också en smärtsam påminnelse om en inte alltför avlägsen tid då klassamhället ännu styrde människors möjligheter och då kvinnor och män levde under mycket olika villkor.
Carin von Sydow är barnbarn till Erik Axel Karlfeldts bror Per. Hon började som ung flicka arbeta som visningshjälp hos Gerda Karlfeldt på Sånggården i Dalarna, och har varit aktiv i Karlfeldtsamfundet under många år. Mellan henne och Gerda utvecklades en varm vänskap och de umgicks flitigt fram till Gerdas död 1981. Det är alltså en mycket insatt berättare som för pennan i denna den första mer ingående skildringen av Erik Axel Karfeldts äktenskap och privata förhållanden.
_____________
Ur årsbokens förord hämtas följande:
”...Med utgångspunkt från samtalen med Gerda har hon (Carin) med obruten entusiasm utforskat felande länkar och över åren engagerat hela sin familj i letandet efter data när hon byggt på kunskaperna i karlfeldtiana. Vad Carin och hennes man Lars betytt för Karlfeldtsamfundet och levandegörandet av Karlfeldtdiktningen och dess ursprung kan inte nog uppskattas...”
Carin von Sydow gjorde också tillsammans med Lars Falk urvalet av dikter i den uppmärksammade och omtyckta (men ännu ej omtryckta) årsboken i Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 26, som utkom 1994 och hade titeln: Låt klinga våra dagar. Se ovan under 1994.
Innehållsförteckning:
Sida
9 FÖRORD AV HANS BARENTHEIN
13 TACK
15 INLEDNING
25 1. DIKT OCH VERKLIGHET
Gerda avslöjar att hon inspirerat till dikten Häxorna - berättar om Gökstölden och övriga
Fattigmansverser - Gerdas uppväxt
31 2. LIDA OCH NJUTA JORDLIVETS FULLA MÅTT (1901-1906)
Mötet - Folke föds - Aagot Lidforss - Folke inackorderas hos familjen Boström - Erik i
giftermålstankar - Gerda åter i väntans tider - Erik arbetar med Flora och Pomona
55 3. GÄCKAD LÄNGTAN OCH FÅGÄNG GLÖD (1907-1909)
1907
Sune föds - Erik om sin glädje över barnen och sitt ansvar för Gerda och dem - Gerda och Sune flyttar till
Åsögatan 103 - Gerda och barnen hos Boströms på Hjälmö över sommaren
1908
Gerda hos sina föräldrar över sommaren - Erik på Skagen - funderar över hur han ska ordna upp sitt
familjeliv - Gerdas oro för framtiden
1909
Första sommaren i Ropnäs - Gerda och Sune hos Gerdas föräldrar - Erik besvarar brev från Gerdas mor
Erik flyttar till Floragatan - Gerda får biljett till Svenska Akademiens högtidssammanträde -
65 4. VÄND DIG FRÅN MIG, VÄND DIG TILL MIG (1910-1912)
1910
Erik i Mora - på studentjubileum i Västerås - sommar i Ropnäs - kris i förhållandet -
Gerdas avskedsbrev - Erik i Mölle
1911
Gerda och Sune flyttar till Åsögatan 113 - sommar i Ropnäs - Erik på Skagen - Folke 8 år
1912
Erik får luftrörskatarr, vistas i Sångmyra - Gerda arbetar som sömmerska - sommar i Ropnäs - Lena
Börjeson - Erik utses till Svenska Akademiens sekreterare
87 5. TVÅ VILSNA HJÄRTAN SOM EN BRAND I LJUNG
Kärleken mellan Lena Börjeson och Erik - en middagsbjudning med Erik, Lena och Albert
Engström - brev från Albert till Lena
93 6. MOT NYA NÅDÅR SOM EJ FÅ SLÖSAS (1913-1915)
1913
Erik får lunginflammation, Gerda ingriper - vistelse på Mössebergs sanatorium - Erik och Gerda i
Dala-Floda - Erik i Undersåker - Gerda och barnen i Ropnäs
1914
Erik åter på Mössebergs sanatorium - Gerda och pojkarna i Hålland - Erik i Åre och Dala-Floda -
Gerda väntar barn - första världskriget bryter ut - gemensam jul
1915
Anna Blanzeflor föds - sommarvistelse i Hysingsvik - Gerda skriver om de gångna åren
118 7. SÅ LÄS I MITT HJÄRTA OCH TAG OCH GIV (1916)
Dikten Gratulation till Anna på ettårsdagen - Erik firar påsk i Leksand - Gerda får vetskap om en
ny kvinna i Eriks liv, vill lämna honom och barnen - vigseln - hela familjen i Brevik - Erik till Åre -
ett gemensamt hem på Lidingö
134 8. JAG HYRDE MIG ETT LANTLIGT HUS (1917-1918)
1917
Gerda väntar barn - Erik till Öland och Dalarna - Ulla Gerda Gabriella föds - Erik blir hedersdoktor i
Uppsala
1918
Erik arbetar med Flora och Bellona - sommar i Brevik - Erik till Dalarna, en tomt i Sjugare är till salu -
familjen flyttar till Mosebacketorg - Flora och Bellona publiceras
149 9. FRÅN MURARS HÄGN TILL SJUGARE BY (1919-1923)
1918/1919
Ljusstöperskan - liv och umgänge i hemmet - sommar i Brevik - Erik och Folke i Mora - Kyrkosångarne
1920
Erik och Sune i Älvdalen - familjen i Älvdalen under sommaren
1921
Erik och Sune i Älvdalen - sommarvistelse i Emma Zorns villa i Mora-Noret - gårdsplanen i Sjugare
inköps - planläggning och byggnation av Sånggården - julhelg i Mora-Noret
1922
Familjen flyttar till Östermalmsgatan - första sommaren i Sjugare
1923
Gerdas januaribrev till Erik - Gerda 40 år, Sune konfirmeras, Folke tar studenten - jul på Sånggården
172 10. ÅT ANNAN TRAKT (1924-1926)
1924
Erik i Italien - sommar i Sjugare - Höstpsalm - Ernst Beckmans gravsättning - jordbrukets dag i
Hedemora - Arvid Backlund arbetar med byst av Erik - Erik 60 år - dikten Vandring
1925
Gerda på Zorngården - vårresor till Sjugare - dikten Aftonbön - sista bevarade brevet från Gerda
1926
Dikten Avskedet - resan till Danmark - utdrag ur I Dalarne i Turistföreningens årsskrift 1926
204 11. TONER UR SOMMAR OCH HÖST (1927)
Gerda och -Eriks stadsnöjen - födelsedagsmiddagar - tal till gymnasisterna i Norra Latinläroverket -
resan till Frankrike - sommar på Sångs - Gerdas mor avlider - Erik arbetar med Hösthorn - Grazia
Deledda får nobelpris i litteratur - Emma Zorn skriver till Gerda
226 12. TIDEN ÄR PILGRIM (1928)
Middag på ärkebiskopsgården - resan till Italien - utflykt i Uppland med Nathan Söderblom - besök på
Salsta slott - sommar på Sångs
240 13. SNABBT JAGAR STORMEN VÅRA ÅR (1929-1931)
Erik 65 år - Erik och Sune på Sångs - Emma Zorns 70-årsdag - Eriks sista Sångssommar - den sista
dikten - Jag ville ha sagt dig det ömmaste ord -Erik avlider - jordfästningen - begravningen
254 14. JAG PRÖVAR ATT VÄCKA DEN KLANG SOM DU SPRITT
Gerdas liv efter Erik - Nobelpriset - Gerdas syn på Eriks och hennes privata liv - festligheter till skaldens
ära - Gerdas arbete på Sångs hyllas - Gerda avlider
263 SELEKTIV BIBLIOGRAFI
265 PERSONREGISTER
