Redaktionellt innehåll
Dikter & Årsböcker

Blommornas kärlek

Flora och Bellona (1918)

(Linné: Sponsalia plantarum; Deliciæ naturæ)

När Phoebus skön Flora besöker
vid gökrop från sunnan och väst,
från tusen små altar det röker
till lundarnas kärleksfest.

I backen står gökskällan luden
och rör som till högtid sin kläpp,
och brudgummen bidar och bruden
med honung på längtande läpp.

Då föras budskap bland gräsen
emellan de älskande hjon
av lätta, livréklädda väsen
och mången öm postiljon.

Där flyga doftande kyssar
med fjärilar, humlor och bin.
Var fläkt som bland stänglarna kryssar
bär strängars och visors vin.

Det vaggar som tusen små sängar
med brokiga sparlakan på,
där Floras pigor och drängar
till vila kärligen gå.

Det susar i lundarna vida
en brudsång om ung natur.
De hulda timmarna glida
på Floras blomsterur –

från arla, då näckrosen sträcker
sin krona ur glimmande göl,
tills liljan mot nattsvalkan täcker
sitt kostliga, gyllene mjöl.

Det gick en man genom lunden,
en from naturens präst;
han såg, som i andakt bunden,
på blommornas kärleksfest.

I viskande bröllopsringen,
där rökelsen vajade skär,
han lyddes till anden i tingen
och kände att guden var när –

den samme som fästets grunder
och örternas vårtält byggt,
den samme i åskvagnens dunder
och pollensvärmarnas flykt,

den samme i stormvindens vågor
och daggens välsignade skur,
i människohjärtats lågor
och stilla blomsteramour.


Förklaringar:
"Blommornas kärlek" trycktes första gången i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 23/5 1907 på 200-årsdagen av Linnés (1707–1778) födelse.

Sponsalia plantarum Blomstrens biläger (bröllop), titeln på en uppsats av Linné; Deliciæ naturæ Naturens ljuvligheter, titeln på en av Linnés skrifter
1. Phoebus Phoebus Apollo, solguden i klassisk mytologi; Flora blomstergudinnan i romersk mytologi; altar här: blommor; det röker det ryker av frömjöl
2. gökskällan backsippan; kläpp ståndare och pistiller i blomsterklockorna jämförs med en kläpp i t.ex. en kyrkklocka; brudgummen ståndaren; bidar väntar; bruden pistillen
3. hjon makar; livréklädda väsen livré: uniform för tjänare, här: fjärilar och insekter; öm postiljon motsvarar det franska uttrycket postillon d'amour, budbärare mellan älskande
4. doftande kyssar frömjöl som insekter överför mellan blommorna; vin vinande, musik
5. sparlakan sängförhängen, här: blomblad; Floras pigor och drängar blommornas ståndare och pistiller
6. Floras blomsterur Linnés s.k. blomsterur baserar sig på att vissa växter öppnar och sluter sina blommor vid vissa tider
7. arla tidigt; mjöl frömjöl
9. bröllopsringen blommornas ring; rökelsen frömjölet; skär ren; lyddes lyssnade; guden var när anspelar på Linnés valspråk: Lev oförvitligt, ty en gud är nära
10. fästets himlavalvets; örternas vårtält bild för blombladen som omsluter ståndare och pistiller; åskvagnens dunder anspelar på föreställningen att åskan alstrades när Tor åkte över himlen med sin vagn
11. blomsteramour blomsterkärlek