Redaktionellt innehåll
Dikter & Årsböcker

Duvan och örnen

Fridolins visor (1898)

En duva kuttrade i kärlekstiden:

Jag är en turturduva,
mitt bröst är mjukt och vitt.
Flyg över starr och tuva
och mossens glesa björkar,
tills skogen sig förmörkar,
så når du boet mitt.

En rovfågel strök över topparna och svarade:

Jag är en örn från fjällen,
och jag har hört din röst.
Min hamn är mörk som kvällen
och mina vingar brusa,
mig mätta inga ljusa
och späda duvobröst.


Förklaringar:
1. starr starrgräs
2. hamn gestalt, kropp