Redaktionellt innehåll
Dikter & Årsböcker

Sub luna

Hösthorn (1927)

Sub luna amo.
                 Mörk är min brud,
brinner i bruna kvällar,
                 dansar i månglitterskrud,
doftar som nattglim
                 under en kornblixtsky,
svalkar som morgondaggen,
                 växlar som nedan och ny.

Sub luna bibo.
                 Mörkt är mitt öl,
svartmältat korn dess kärna,
                 skummet som månglittermjöl.
Tankar och löjen
                 sväva kring kannans rund,
sväva som läderlappar,
                 sväva som guldlöv i lund.

Sub luna canto.
                 Mörk är min sång,
suckar som våg i vassen,
                 rullar som bränningens gång,
reser sig trotsig,
                 sjunker tillbaka tung,
ebbar sin tid och flödar,
                 gammal och kvalfullt ung.

Sub luna vivo.
                 Mörkt är mitt liv,
ringa och vanligt i öden,
                 sorger och tidsfördriv.
Gärna jag delar
                 tingens förgängliga lott,
lycklig att lida och njuta
                 jordlivets fulla mått.

Sub luna morior.
                 Mörk är min grav.
Giv mig åt namnlös torva
                 eller åt vind och hav:
vilan i mullen,
                 eller ett skärat stoft,
fladdrande som min längtan
                 fladdrat mot månklara loft.


Förklaringar:
"Sub luna" trycktes första gången i Söndagsnisse-Strix julnummer 1925.

Sub luna är latin för "under månen".

1. amo jag älskar; nattglim väldoftande blomma som öppnar sig i skymningen; kornblixtsky åskmoln, kornblixt är en blixt vars muller inte uppfattas av åskådaren eftersom åskvädret är avlägset; nedan och ny månens faser från fullmåne till nymåne (nedan) och från nymåne till fullmåne (ny)
2. bibo jag dricker; svartmältat mälta: ålderdomlig metod att av korn bereda malt för ölframställning
3. canto jag sjunger, eller i överförd mening, jag diktar
4. vivo jag lever
5. morior jag dör; skärat renat; loft här: rymder