Vildmarks- och kärleksvisor
Utgiven 1895
| Innehållsförteckning Fäderna Sommarkarlen Vårbild Ung kärlek Jägarlust Åsen Kilak Mot våra Obekanta Vårbal Den mörke jägaren Sol och Måne Vild kärlek Nybyggarliv Flickan i Gränge Midsommarvisor Höstvisa Hos häxan Mossen Budskapet En vandringsdag Blommande rönn Fiskarvisa Den misskände spelmannen FanjunkarBerg De väntande En herde-och namnsdagsvisa Inom hässjorna Serenad Villgräset Bekransa mig! Utbölingen Den sköne Rosenblom Majnattsröster Drömd lycka Ljung Augustikväll På älvbrinken Lindelin Avskedssång Långt borta i världen Nu lyser månen klar och kall Ur hjärtats gåtbok Sagan om Rosalind Husvilla andar Spelmansvisor |
Mina fäder, jag ser er i drömmarnas stund och min själ blir beklämd och vek. Jag är ryckt som en ört ur sin groningsgrund, halv nödd, halvt villig er sak jag svek. Nu fångar jag toner ur sommar och höst och ger dem visans lekande röst; låt gå, det är också ett värv. Men klingar det fram ur min dikt någon gång en låt av stormsus och vattusprång, en tanke mig manlig och djärv, och suckar ur milsdjup skog – ni ha sjungit det tyst genom många led vid yxans klang, bak fora och plog. Ur dikten Fäderna Ur Diktsamlingen Vildmarks-och kärleksvisor |