Redaktionellt innehåll
Dikter & Årsböcker

Den gråtande bruden

Hösthorn (1927)

            Des Knaben Wunderhorn

Kom härut, kom härut, du sköna sköna brud,
dina lustiga dagar äro alla alla slut.
O stackare jag, o stackare jag!
Varför gråter den sköna bruden på sin dag?
Från de unga skall du gå,
bland de gamla skall du stå.

Drag den på, drag den på, för den korta korta akt
du får ju den bruka, din klädnad i sin prakt.
O stackare jag, o stackare jag!
Varför gråter den sköna bruden på sin dag?
Håret skall du klämma in
under vita huvans lin.

Skratta ej, skratta ej, dina röda röda skor
de skola snart dig tränga, du husets unga mor.
O stackare jag, o stackare jag!
Varför gråter den sköna bruden på sin dag?
När till dans de andra gå,
måste du vid vaggan stå.

Vänta blott, vänta ej, om en liten liten stund
då bär du på ditt finger symbolen, blank och rund.
O stackare jag, o stackare jag!
Varför gråter den sköna bruden på sin dag?
Gyllne kedjor tar du på,
in i häkte skall du gå.

Tråd i dag, tråd i dag din sista sista dans,
i morgon kan du väta din vissna bröllopskrans.
O stackare jag, o stackare jag!
Varför gråter den sköna bruden på sin dag?
Blomstren får du låta stå,
ut på åkern skall du gå.


Förklaringar:
"Den gråtande bruden" är en översättning av "Die traurig prächtige Braut", som ingår i den tyska folkvisesamlingen Des Knaben Wunderhorn.

2. akt vigselakt; Håret skall ... vita huvans lin en fru måste dölja sitt hår under en huva