Redaktionellt innehåll
Dikter & Årsböcker

Påsklegender

Flora och Bellona (1918)


                   I.

               Häxritt

Två häxor flyga fram med hast.
Håll fast, håll fast,
du unga lärling, vid din kvast!
Din gudmor rider, trygg och tjock,
framför dig på sin timmerbock.
I väster står en sotröd rand,
som facklors brand
vid portarna till ondskans land.

Det är en natt med traneskri,
förbi, förbi
far vindens rappa melodi.
Den unga suckar, kvävd och trängd
i djupet av sin sjuka själ:
»Nu, hem och sol och Gud, farväl!«

Den gamla tar sitt smörjehorn
och ger sin häst förnyad kraft
av dunkla blomsters saft.
»Sträck ut, sträck ut, tag noga korn
på klockans glugg i kyrkans torn!«
En stormil tar dem i sin krets,
men högt i skyn på tornets spets
står korset, tindrande i frid,
och bådas klädnad rör därvid.

Då far den gamla med ett skrik
till marken som ett kolnat lik,
ett urtömt skal, en usel rest
av skam och smuts och pest.

Den unga drivs som av en stöt
mot morgonens betäckta sköt.
Till jorden under hennes fot
det sjunker som ett moln av sot;
det är den svåra synd hon tänkt.
Men stjärnbeblänkt
hon styr sin ban
mot månens gula påsktulpan,
och kärven mellan hennes knän
slår ut som blom på videträn.
Som på en sky av stråligt ris
hon seglar friskt för vårlig bris
till paradis.


                II.

           Tranbrev

Mästaren stod på stranden,
höll ett brev i handen,
tänkte med djup, gudomlig håg
         på Betanias stilla by.
Vem ibland drängar alla
skulle som bud han kalla?
Då såg han upp och vinkade ner
        en susande fågel ur sky.
»Trana, hör vad jag säger!
Vingar och ben du äger,
löp över träsk och flyg över berg
        med min himmelska tankes ord.«
Tranan, stolt och förveten,
stöter se'n dess i trumpeten,
far med ståt i sin purpurhatt
       som kurir mellan himmel och jord.

Se, nu kommer tranan,
tranan kommer från Kanan,
söker sig hit till sin nord igen,
          sitt kärr, sina frostiga bär.
Hör du tranan skria,
öppna ditt fönster, Maria,
lyssna och tänk en bebådelsenatt
         på den som dig rätt har kär.
Rent som med sol på driva
ville min längtan jag skriva,
sända den bort till din fjärran trakt
        med det ädlast betrodda bud.
Hör du hornet i blåsten
tänk: Nu kommer posten.
Vänta, du grå postiljon, och bär
          tillbaka min hälsning med Gud!


Förklaringar:
I. Häxritt
I "Häxritt" skildras två häxors ritt till Blåkulla i påsktid på en kvast.
2. traneskri tranan återvänder till Norden på våren
3. smörjehorn i ett horn förvarades en salva som kvasten smordes med; klockans glugg det berättas att häxorna vilade i kyrkklockornas gluggar på sin resa; stormil stormvind, vindby
5. betäckta molntäckta; sköt sköte, platsen där solen går upp; månens gula påsktulpan bilden för månen knyter an till årstidens blomma, tulpanen; slår ut som blom kvastens riskärve slår ut; hon seglar ... till paradis den unga häxan får sin frälsning och kommer till himlen

II. Tranbrev
I västra Sverige delade utklädda barn och ungdomar förr ut tranbrev
(brev med teckningar och text) i gårdarna på trankvällen, dagen före Marie bebådelsedag, den 25 mars.
1. Mästaren Kristus; Betanias stilla by Lasarus hemby (Joh 11:1); förveten förmäten; trumpeten tranans trumpetartade läte; i sin purpurhatt syftar på tranans röda hjässa
2. Se, nu kommer tranan fågeln återvänder till Norden i mars/april;
Kanan Palestina; sina frostiga bär tranbären, som blir ätliga först sedan de frusit och därför plockas på våren
2. Maria den heliga jungfrun; en bebådelsenatt natten före Marie bebådelsedag, även kallad trandagen; hornet tranans läte; postiljon postbud, här: bild för tranan