Redaktionellt innehåll
Dikter & Årsböcker

Zephyrs serenad till Ölands solvända

Flora och Bellona (1918)

     Zephyrs serenad till Ölands solvända

Solvända! Solbrända hällarna svalka sin kalk,
skyarna prunka, ut seglar en aftonfalk.
Blomma, om kvällarna vågar jag andas min bön,
nalkas och sjunka hit ner till ditt läger på ön.

Vårherden, fårherden följer min vaggande ton,
sjunger för hjorden vid fållan bland vipornas bon.
Modlöst han döljer sin längtan vid strålande dag,
finner blott orden i skymningens lönndom som jag.

Rikligt och svikligt hon lönar, din gudom, ditt allt.
Hult hon dig skänker sin flammande glans och gestalt,
ler åt sin sköna reflex från sitt trofasta hjon,
går när du sänker förtröttad din spegel på mon.

Varmaste, armaste! Fläktande känn mig och våt.
Våg har jag druckit och summit bak fiskarens båt.
Njut, du försmäktande, ångan av havets viol,
du som förnummit för mycket av guld och av sol.

Hugnande, lugnande stunderna fara så fort.
Åter den mäktiga vrider sin purpurport.
Långt skola lunderna känna din doft i min bris,
skyn skall gå dräktig av solvändans ånga och pris.

Tidligen, tidligen falnar ett hjärta som du.
Längre och längre hon vakar, din höga fru.
Knappast hon svalnar och röjer i molnen sin gränd
lägre och trängre, förfrusen du står och förbränd.

Solglödens, soldödens blomma, då vandrar din vän
nattligt med stråken och spelar din lovsång än.
Lyssna skall heden, den tomma, som fägring du gav,
lyssna, tills fåken i snö dansar fram på din grav.


Förklaringar:
Zephyrs västanvindens; serenad nattlig kärlekssång. Ölandssolvändan är en gul blomma som endast växer på denna ö.
1. kalk Ölands berggrund; aftonfalk sällsynt falk som jagar insekter i skymningen
2. fållan inhägnaden; vipornas vipan är en vanlig fågel på alvaret; skymningens lönndom dunklet
3. din gudom solen; Hult tillgivet; sin flammande glans och gestalt blomman har solens färg och form; hjon tjänare; sänker förtröttad din spegel på kvällen sänker solvändan sin blomma; mon slätten
4. ångan den fuktiga luften som vinden för från havet; havets viol avser havets violblå färg i skymningen; förnummit känt, upplevt
5. Hugnande, lugnande stunderna natten; den mäktiga vrider sin purpurport bild för solens uppgång; dräktig havande; ånga doft
6. Tidligen tidigt; falnar brinner ner, vissnar; Längre och längre ... din höga fru de ljusa timmarna blir allt längre; Knappast hon svalnar ...trängre solens bana framställs som en gränd, som efter midsommar är "lägre och trängre" 
7. vandrar din vän nattligt med stråken bild för vindens sus; fägring skönhet; fåken den öländska snöyran